687 Inner City Image: PICRYL - Public Domain Media Search Engine Public Domain Search}

Inner City, August 1973 - U.S. National Archives Public Domain photograph

Original Caption: Inner City, August 1973..U.S. National Archives’ Local Identifier: 412-DA-7488..Photographer: Swanson, Dick...Subjects:.Environmental protection.Natural resources.Philadelphia (Philadelphia More

Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Den har ett medeltida ursprung som tidigt gav plats för ett helgeandshus. Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.

Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Den har ett medeltida ursprung som tidigt gav plats för ett helgeandshus. Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvan More

Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Det var härifrån den stora stadsbranden år 1700 startade, genom att en av gårdens drängar slarvat med en lykta. Efter branden avsågs Platensgatan att förlängas genom gården. Tomtens ägare lät emellertid i hast uppföra det putsade gatuhuset i bakgrunden, vilket omintetgjorde den planerade förlängning av gatan. Som en eftergift togs ett valv upp redan 1707 för fri passage till och från Stora torget. Valvet skymtar bortom den välta trålåren under skylten "Mjölhandel". Under 1800-talet kom gården i etapper gå över i familjen Westmans ägo, vilkas anförvanter skapade en mycket framgångsrik handelsgård. Byggnaderna revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset. Tiden för bilden är omkring förra sekelskiftet.

Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping. Det var härifrån den stora stadsbranden år 1700 startade, genom att en av gårdens drängar slarvat med en lykta. Efter branden avsågs Platensgatan att förlängas More

Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.

Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ur More

Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Åldrigt parti av Storgatan i Linköping. Vy från Järntorget österut. Närmast till vänster ses en skymt av stadens läroverk, i funktion från 1864. Närmast till höger ligger den så kallade Landskamreraregården.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Kungsgatan sedd mot öster, ned mot ån. Kungsgatan lades ut efter 1850 års stadsplan. I fastigheten Kungsgatan 31 låg Savoy, Konditori & Kafé, det drevs av John Blomberg.

Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för denne så typiska empirestil. Sparbanken kom att driva sin verksamhet i huset tills det nya bankhuset strax intill stod färdig 1911. Tiden är omkring förra sekelskiftet.

Linköpings sparbank på nuvarande adress Sankt Larsgatan 19. Byggnaden uppfördes som bank 1860 av byggmästare Jonas Jonsson, som även stod för ritningarna i för denne så typiska empirestil. Sparbanken kom att dr More

Suddig men unik vy från Linköping. Nygatan sedd mot öster. Lite bortom mannen på gatan löper Läroverksgatan från vänster och Djurgårdsgatan från höger. I de vita huset till höger drev Maria Teschs sin fotoverksamhet mellan åren 1873-1917.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Linköpings småskoleseminarium. Fotografi i skolkatalog för åren 1924-1926. Utbildningsanstalten hade kommit i drift 1870 under ledning av folkskoleinstruktör J. G. af Geijerstam.

Enskilt arkiv 613 emanerar från Naemi Friberg (1903-1996). Född i Ulrika kom hon under åren 1924-1926 att utbildade hon sig till lärrare vid Linköpings småskoleseminarium. Hon förblev genom sitt liv ogift. Naem More

Suddig men unik vy från Linköping. Stångs kvarn med sitt nödvändiga fall som försvann vid Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Suddig men unik vy från Linköping. Fotografen stod på platsen för dagens Drottningbros västra landfäste. Närmast till vänster ses delar av Askslunds tobaksfabrik. I fonden skymtar Stångebro som den såg före Kinda kanals tillkomst i början 1870-talet.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Vy mot Stora hotellet i Linköping 1876. I hotellets markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Den sistnämndes rörelse drevs vid tiden för bilden av dennes änka Hilda, född Åberg. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.

Enskilt arkiv 568 omfattar åtta st fotografier med motiv från Linköping. I flera fall förekommer beskrivande texter på fotografiernas baksidor. Enligt stämpling har fotografierna tillhört en Th. Allard, Linköping.

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qvilléns gård på Stora torget invid Storgatan. Vid tiden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden. Kort efter att bilden tagits kom gården att rivas. Linköpings store entreprenör Jonn O Nilson förvärvade tomten och lät uppföra sitt pampiga hus som ännu pryder torgets sydvästra del.

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Orig. text: BelvederenBelvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genomgick en omfattande förändring 1921 efter Axel Brunskogs ritningar. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr.

Orig. text: BelvederenBelvederen uppfördes 1880 efter ritningar av Rudolf Ström. Han ritade förutom Belvederen även Trädgårdsföreningens restaurangbyggnad samt gymnastikbyggnaden vid domkyrkan. Belvederen genom More

Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets senare hälft utgjort platsen för ett av stadens största nöjesetablissemang. För ritningarna i italiensk renässansstil stod byggmästare Oskar Göransson. Tiden som varitéteater kom att bli kort. Efter att trädgårdens ägare och nöjesentreprenör, Anders Peter "Bonn på Druvan" Andersson gått bort 1886 gick luften ur rörelsen och teatern kom redan från dennes dödsår att hyras ut till Frälsningsarmén.

Brevkort med odaterat motiv mot Frälsningsarméns möteslokal i Linköping. Byggnaden uppfördes i början av 1880-talet som teater- och cirkusbyggnad i den så kallade Wernerska trädgården, som under 1800-talets sen More

Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det parodiskt ordensliknande sällskapet Wiknings-Commissionen, som under en period höll årliga sommarfester i trädgården.Etablissemanget Wernerska trädgården hade från senare hälften av 1800-talet en självklar plats i stadens nöjesliv. Namnet var hämtat från provincialläkaren Henrik Werner, som införskaffat tomten som sommarnöje vid sidan av sin stadsvåning invid Stora torget. Den som utvecklade området från en framvuxen nöjesträdgård med tvivelaktiga inslag till en offentlig nöjesplats med restauranger, teater- och cirkusbyggnad samt musik- och danspaviljonger var entreprenören Anders Petter Andersson alias Bonn på Druvan, som år 1864 kommit i besittning av tomten. Nöjesinrättningen kom att blomstra tills ägarens bortgång 1886. Utan eldsjäl sjönk ambitionerna vartefter för nöjelpalatset och i än mindre grad efter det nya seklets inträde med tidens aktualiteter såsom brännvinsförbud vid scenunderhållning, den nya stadsteatern och biografernas erbjudande av det nya mediet film.

Bilden visar ett repro av ett medfaret men unikt motiv från den så kallade Wernerska trädgården i Linköping. Tiden är första delen av 1880-talet. Den skarpsynte kan på standaret utläsa att det rör sig om det pa More

Motiv mot del av Stora torget i Linköping. Vy mot väster. Enligt påskrift togs bilden i juni månad 1884. Närmast till vänster ses del av makarna Qvilléns gård. Handlare Lars Eriksson öppnade sin butik i hörnhuset 1880. Till höger Hushållningssällskapets fastighet. Byggnaden uppfördes efter att en tidigare fastighet raserats i en eldsvåda 1864. Länge drevs Sahlström bokhandel i gatuplanet, etablerad av Peter Mathias Sahlström. I bildens övre högra hörn skymtar domkyrkans nya torn som vid tiden höll på att färdigställas.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Interiör från Linköpings saluhall. Närmast säljer Elna Erikssons Ost- & Smöraffär.

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvägs AB. Efterföljande fastighet var uppförd som personalbostad för SJ. Tiden är 1890-tal.

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvä More

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvägs AB. Efterföljande fastighet var uppförd som personalbostad för SJ. Tiden är 1890-tal.

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvä More

Motiv från Trädgårdsföreningen i Linköping. Vy över staden mot norr. I fonden Linköpings domkyrka. Enligt påskrift är männen närmast nedtill; Johan Lübäck, Anders Boström, Carl Fredrik Berg, Erik Lindh, Christian Ferdinand Mohr, Frans Olof Högström samt Assar Ekström.

Enskilt arkiv 568 omfattar åtta st fotografier med motiv från Linköping. I flera fall förekommer beskrivande texter på fotografiernas baksidor. Enligt stämpling har fotografierna tillhört en Th. Allard, Linköping.

Minne från Francesco Cettis tredje ballonguppstigning från Trädgårdsföreningen i Linköping den 17 juli 1892. Francesco Alexandro Cetti (1860-1925) var norrman med italienskt ursprung. År 1892 inledde han en tio år lång vistelse i Sverige. Den första tiden gav hans ballonguppstigningar god bärgning. Varefter allmänhetens nyfikenhet falnande började han att ge utbildning i ballongflygning. En av hans elever var för övrigt polarforskaren August Andrée.

Enskilt arkiv 568 omfattar åtta st fotografier med motiv från Linköping. I flera fall förekommer beskrivande texter på fotografiernas baksidor. Enligt stämpling har fotografierna tillhört en Th. Allard, Linköping.

Motiv från Sandbergs möbelfabrik i Linköping. Från vänster ses ägaren Karl Peter Sandberg med sönerna Pehr och Jacob. Mannen med sågen är inte identifierad. Ynglingen till höger om denne kallades Soff-Andersson. Gossen framför är Karl Peters yngste son Johan August och gossen längst till höger är ytterligare en son, Manne. Fotografiet är taget 1892/93.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Stora hotellet i Linköping från en tid före det att hotellet påbyggdes med en våning. I hotellets markplan drevs butiker, närmast Frans Wilhelm Österbergs klädesbutik följt av Johan Conrad Krouthéns manufakturaffär. Byggnaden uppfördes 1852 efter ritningar av Jonas Jonsson.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Gårdsinteriör från kvarteret Byggmästaren i Linköping. Från 1893 till omkring 1901 drev hovfotograf Swen Swensson sin verksamhet i huset närmast till vänster.

Ett år 1918 postgånget vykort med motiv av Linköpings brandstation. Adresserat till den från Vikingstad bördiga Gunhild Axbom.Vid tiden för bilden var brandstationen relativt nyligen uppförd. Den ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Den uppfyllde väl tidens syn på brandmannens arbete. Brandsoldaterna skall rycka ut ur en borg som ger intryck av deras farliga och aggressiva yrke.Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse. I samband med inflyttandet inköptes två automobiler, en stegbil och en för manskap och redskap. Men trots att man försålde kårens hästar lät man ändå flytta över viss hästanspänd utrustning som garant utifall de nymodiga automobilerna skulle krångla. Kostnaden för bygget landade på 165 000 kronor.

Enskilt arkiv 588 emanerar från makarna Josef Lindberg (1891-1964) och Gunhild Maria Lindberg f. Axbom (1893-1979). Arkivet omfattar personliga handlingar främst uppkomna genom Gunhilds försorg. Arkivet kom att More

Interiör från doktor Wilhelm Hallins (1849-1926) våning på Klostergatan i Linköping. Bild från mitten av 1890-talet.

Utsikt mot Linköping från söder. I förgrunden ses Linköpings trädgårdsförenings anläggning med odlingar, restaurang och växthus. Bilden kan dateras till 1896 genom uppförandet av Linnégatan 25 som skymtar till höger.

Utsikt mot Linköping från söder. I förgrunden ses Linköpings trädgårdsförenings anläggning med odlingar, restaurang och växthus. Bilden kan dateras till 1896 genom uppförandet av Linnégatan 25 som skymtar till höger.

Hospitalskyrkan i Linköping. Mellan åren 1885 och 1897 fungerade kykan som lokal för Östergötlands museum. Kyrkan revs sisitnämnda år.

Handlare John Brobeck till häst en vinterdag 1898. Platsen är Gröngatan i Linköping. I bakgrunden skymtar Linköpings högre allmänna läroverk.

Hunnebergsgatan sedd öster ut från nuvarande Vallgatan. Till höger på bilden Hunnebergstullen och Onkel Adamsgården.

Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping.

Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.

Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs More

Vy mot Wallenbergska trädgården i Linköping. Lusthuset uppfördes på 1830-talet. Bilden tagen från området där fotografen hade sin ateljé vid tiden.

Linköpings gamla gasverk på Sankt Larsgatan.

Linköpings gamla gasverk på Sankt Larsgatan. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Pilens backe i Linköping. Vy mot söder.

Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar järn- och redskapsaffären Hydén & Rundströms monter vid det särskilda utställningsområdet för lantbruksmaskiner vid stadens så kallade kreatursvall.

Motiv från 1898 års lantbruksmöte i Linköping. Bilden visar järn- och redskapsaffären Hydén & Rundströms monter vid det särskilda utställningsområdet för lantbruksmaskiner vid stadens så kallade kreatursvall.

Okända kvinnor poserar i Wallenbergska trädgården i Linköping.

Gårdsinteriör från Storgatan 54 i Linköping.

Nygatan 42 i Linköping. Vy från gatans skärning av Apotekaregatan.

Vy mot Linnéskolan i Linköping.

Vy mot Linnéskolan i Linköping. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Orig. text: 10 febr. Ing. Clarin, Linnégatan 14.

Orig. text: 10 febr. Ing. Clarin, Linnégatan 14. Public domain photograph - female portrait, the 1900s, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Torggatan i Linköping. Vy österut. I fonden Jonn O Nilsons palats i kvarteret Eliktriciteten.

Vy mot Nygatan 16 i Linköping. Sverige. Public domain image.

Vy mot Nygatan 16 i Linköping.

Interiör från Linköping läroverk. Odaterad utblick över den så kallade högtidssalen.

Linköpings telegraf- och telefonstation omkring år 1900. Stationen var belägen på yttre Borggården invid Storgatan. Mannen på trappan är möjligtvis telegrafkommissarien Otto Emerik Wenström.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Vy mot Gamla teatern på Sankt Larsgatan i Linköping. Även kallad Assemblée- och spektakelhuset. Uppförd 1806, riven 1901.

Vy över sydöstra delen av Stora torget i Linköping. I fonden före detta Rådhuset.

Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. Pojken på bilden står framför ingången till den s.k. Wallenbergska trädgården.

Gårdsinteriör från Storgatan 68 i Linköping.

Gårdsinteriör från Storgatan 68 i Linköping. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Linköpings teater sedd från korsningen av Vasavägen med Platensgatan. Vy mot sydväst.

Vy mot Ågatan 57 (Huitfeltska gården), Linköping. Byggnaden plockades ned 1949 och stod återuppbygd i Gamla Linköping 1951.

Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs konditori och J C Krouthéns manufakturaffär. Andra våningen inreddes för kontor, bland andra för stadens Post och Telegrafstyrelse. I de övre våningarna skapades en ståndsmässig bostad åt byggherren. I bildens förgrund ses torghandel på Stora torget.

Jonn O Nilsons hus i Linköping 1898. Byggnaden uppfördes 1892-94 efter ritningar av arkitektfirman Fritz Ulrich & Eduard Hallquisth. Byggnadens markplan förbereddes för butiker. På bilden ses Herdina Lindbergs More

Interiör från Linköping läroverk. Odaterad utblick över den så kallade högtidssalen.

Jungfru Lovisas hotell på Ågatan 39 i Linköping. Trähus i två våningar med inredd vindsvåning. Brutet sadeltak med valmade gavlar. Mitt mot hotellet skymtar butiksskylt till Furhoffs kopparslageri.

Jungfru Lovisas hotell på Ågatan 39 i Linköping. Trähus i två våningar med inredd vindsvåning. Brutet sadeltak med valmade gavlar. Mitt mot hotellet skymtar butiksskylt till Furhoffs kopparslageri.

Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den identifierade ynglingen länst till vänster. Han heter Johannes Peterzén och är född i Danmark 1869. Med tiden kommer han att bli grosshandlare staden och även vice konsul.

Cykelutfärd 1901 med en parad av tidens åkdon för både stora som små. Platsen är Grand Hotells trädgård i Linköping. Utöver detta får vi veta att sällskapet är danska undersåtar. Det får sin förklaring i den id More

Gårdsinteriör från Apotekaregården på Storgatan 37 i Linköping.

Gårdsinteriör från Apotekaregården på Storgatan 37 i Linköping. Public domain photograph of hospital building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Nygatan 29 i Linköping. Gårdsinteriör sedd från Klostergatan.

Tanneforsgatan i Linköping med Domkyrkan i bakgrunden. Vy mot väster.

Tanneforsgatan i Linköping med Domkyrkan i bakgrunden. Vy mot väster. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Parti av Linköping. Nygatan mot öster sedd från korsningen av Klostergatan. Till höger Mamsell Dufvas gård.

Trevånings stenhus med utbyggnader åt höger och vänster. Del av Rhyzeliusgården. Tidigare kopplades bygganden till en eventuell klosteranläggning på platsen. Den tolkningen har dock falsifierats i senare tid. Numera inrymmer byggnaden ett stenmuseum.

Trevånings stenhus med utbyggnader åt höger och vänster. Del av Rhyzeliusgården. Tidigare kopplades bygganden till en eventuell klosteranläggning på platsen. Den tolkningen har dock falsifierats i senare tid. N More

Gårdsinteriör från Ågatan 41 i Linköping.

Otydlig men unik bild mot Westmanska gården sedd från Stora torget. Byggnaden uppfördes efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700. Husets läge omintetgjorde för övrigt en planerad förlängning av Platensgatan. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.

Otydlig men unik bild mot Westmanska gården sedd från Stora torget. Byggnaden uppfördes efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700. Husets läge omintetgjorde för övrigt en planerad förlängning av Platensg More

Linköpings gamla teater. Även kallad Assemblée- och spektakelhuset. Riven 1901 och ersatt med nuvarande teaterhus i staden.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Nygatan 51 i Linköping. I gården växte Edvard Wavrinsky upp, sedermera chef för IOGT. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1951.

Stenhusgården på Storgatan 56 i Linköping. Vid tiden drev Joh. O. Andersson sin Mjöl-, Speceri & Diversehandel i byggnaden.

Gatuvy med affärsskyltar. Ågatan mot väster i höjd med Hantverkaregatan.

Gatuvy med affärsskyltar. Ågatan mot väster i höjd med Hantverkaregatan. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Domprostgården i Linköping. Landskamrer J O Hertzman uppförde byggnaden i början av 1800-talet. År 1897 blev den domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans breddning möjlig. Vy från öster.

Domprostgården i Linköping. Landskamrer J O Hertzman uppförde byggnaden i början av 1800-talet. År 1897 blev den domprostgård. År 1953 flyttades byggnaden några tiotal meter mot norr för att göra Storgatans br More

Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderiaffär. I gården trycktes Östgöta Correspontenten åren 1839 och 1840. År 1852 inköptes gården av källarmästaren Anders Petter "Bonn på Druvan" Andersson. Denne öppnade hotell och matsalen Druvan i ett nyuppfört hus på Bokhållaregatan, till vänster på bilden. Byggnaderna revs 1931.

Gatubild mot korsningen av Bokhållaregatan och Nygatan i Linköping. I fastigheten på Nygatan 31 ses från vänster; J A Westerbergs Läderhandel, Evert Lundbergs Urmakeri och Urhandel samt A M Anderssons Skrädderi More

Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind. Fartyget gick i trafik på Kinda kanal under åren 1878-1903.

Parti av Stångån och Kinda kanal i Linköping. Till vänster kontoret till Linköpings centralbryggeri. Till höger Stångebro tvättinrättning. På kanalen stävar passagerarångfartyget Brokind. Fartyget gick i trafik More

Beckmanska gården på Stora torget Linköping.

Beckmanska gården på Stora torget Linköping. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Sommarpromenad i Järnvägsparken, Linköping. I bakgrunden skymtar Linköpings järnvägsstation.

Sommarpromenad i Järnvägsparken, Linköping. I bakgrunden skymtar Linköpings järnvägsstation. Public domain image of railroad, railway, 19th-century Sweden, historical photograph, free to use, no copyright rest More

Parti av Stora Badstugatan i Linköping.

Vintergatubild från Linköping. Ågatan västerut från Snickaregatan. På högra sidan två låga trähus och ett 2 1/2-våningshus inom kvarteret Braxen. I bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan i dis.

Vintergatubild från Linköping. Ågatan västerut från Snickaregatan. På högra sidan två låga trähus och ett 2 1/2-våningshus inom kvarteret Braxen. I bakgrunden skymtar Sankt Larskyrkan i dis.

Interiör från Djurgårdsgatan 5 i Linköping, f.d. Galgbomsgatan 3.

Gårdsinteriör från Westmanska gården i Linköping.

Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Överbyggt valv med gårdsinteriör i bakgrunden.

Gårdsinteriör från Djurgårdsgatan 13 i Linköping.

Parti av linköping. Storgatan västerut. Till höger Östergötlands Enskilda Bank. Bankhuset uppfördes år 1879 efter ritningar av Fredrik Olaus Lindström.

Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.

Enskilt arkiv 526 omfattar betyg, pass, tjänstgöringsintyg samt ett st fotografi efter typografen Erik Andersson (1884-1958).

Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan16, Linköping.

Gårdsinteriör från Hunnebergsgatan16, Linköping. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Klostergatan 13 (nuvarande nr 48) i Linköping. Låg ryggåsstuga som länge (revs 1935) bredde ut sig på gatans trottoar. Till vänster skymtar Hospitalskyrkans torn, i fonden Domkyrkans. Byggnaden till höger är Betaniakapellet.

Klostergatan 13 (nuvarande nr 48) i Linköping. Låg ryggåsstuga som länge (revs 1935) bredde ut sig på gatans trottoar. Till vänster skymtar Hospitalskyrkans torn, i fonden Domkyrkans. Byggnaden till höger är Be More

Handkollorerat vykort med motiv mot Sankt Larskyrkan i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Brevkort med motiv från Linköpings Trädgårdsförening. Bilden visar föreningens rosodling. På höjden ses restaurangen Belvederen.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More

Den 2 juni 1908 kunde domprost John Personne inviga Westmanska BB i Linköping. Staden hade nu fått ett tidsenligt barnbördshus. Anläggning kunde realiseras med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stadens stora välgörare. För byggnadens ritningar stod Janne Lundin.

Den 2 juni 1908 kunde domprost John Personne inviga Westmanska BB i Linköping. Staden hade nu fått ett tidsenligt barnbördshus. Anläggning kunde realiseras med hjälp av donerade medel från Henric Westman, stade More

År 1909 kunde barnen ännu leka riskfrittt på Hamngatan i Linköping. De bägge huslängorna i bakgrunden har adress Hamngatan 16 respektive Ågatan 2.

Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.

Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsföreni More

Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Bebyggelsen på bilden ger en datering till omkring 1910. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Vy mot norr från Kjettilberget.

Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Bebyggelsen på bilden ger en datering till omkring 1910. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Vy mot norr från Kjettilberget.

Orig. text: Stenhuggeri.Ingången är från Ågatan. Nelsons stenhuggeri grundades 1863 av fabrikören J. E. Nelson, som innehade detsamma till sin död år 1920. Sonen ingenjör J. E. G. Nelson övertog firman och ombildade den till aktiebolag. Sonen dog 1929 varvid änkan Helfrid Nelson varit verkst. direktör i bolaget. Företagets huvudsakliga tillverkninar är marmorarbeten och gravvårdar. Bland annat har företaget utfört Stångebromonumentet och stenarbeten på Jonn O Nilsons palats på Stora torget. År 1925 utnämndes bolaget till Kunglig Hovleverantör.

Orig. text: Stenhuggeri.Ingången är från Ågatan. Nelsons stenhuggeri grundades 1863 av fabrikören J. E. Nelson, som innehade detsamma till sin död år 1920. Sonen ingenjör J. E. G. Nelson övertog firman och ombi More

Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.

Repro. Public domain image of Industry in 20th-century Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Grands biograf, hörnet S:t Larsgatan/Drottninggatan. Efter första världskriget öppnade biografen Victoria i denna byggnad. vid en upprustning 1933 installerades ett nytt ljudsystem och det nya namnet blev Ljudbiografen Grand. Grand hade träbänkar och därför lägre biljettpris än övriga biografer i staden. Byggnaden revs 1963.

Grands biograf, hörnet S:t Larsgatan/Drottninggatan. Efter första världskriget öppnade biografen Victoria i denna byggnad. vid en upprustning 1933 installerades ett nytt ljudsystem och det nya namnet blev Ljudb More

Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktning på vattenledningsanläggningar. I hörnet med Platensgatan lät han 1915 inreda en butik efter Axel Brunskogs ritningar.

Furhoffs hus. Lasarettsläkaren Ludvig Åman lät 1877 uppföra denna byggnad i nyrenässans. Arkitekten är okänd. Så småningom kom fastigheten i fabrikör E. F. Furhoffs ägo. Han grundade 1899 sin firma med inriktni More

Chauffören Henrik Alm sitter stolt i en Cadillac modell 30 från 1911. Bilen tillhör manufakturhandeln Axel Karlsson & Co där Alm varit anställd sedan omkring 1915. Vid fototillfället har bilen parkerats på Apotekaregatan intill Domkyrkoparken.

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

Brevkort med motiv mot Krogfallsstugan och dess loftbod i Linköpings Trädgårdsförening. Byggnaderna flyttades till platsen från Västra Eneby 1916. På den nya platsen kom anläggningen att fungera som museum.

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand More