visibility Similar

code Related

Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.

Vid Sundskorset söder om Tullerum i Norra Vi står denna minnessten till hågkomst av en anmärkningsvärd man. Fredrik Rääf var sonson till den gamle Ydredrotten med samma namn. Utan att se några större utsikter i Ydre for han till Stockholm och utbildade sig till ingenjör. Han hade ett speciellt intresse för bilar och kom att bli en av Sveriges första tävlingsbilister. Ett exempel på hans vurm var hans deltagande i en biltävling 1903 från Sankt Petersburg till Vladivostok och tillbaka. Rääf segrade. Han var den enda som tog sig i mål. På återvägen mot Sankt Petersburg hade nämligen drivmedelsdepåerna tagits bort, men vår man löste problemet genom att bygga om sin bil till gengasdrift. Drivmedel för detta fanns ju överflödigt i de ryska skogarna. Minnesstenen restes av hans vänner med stöd från Kungliga Automobil Klubben (KAK).

Den hvite bygningen (til venstre) ble kalt for "storbrygga" Lager og pakkhus for Firmaet P.B. Giæver Alteidet. Fra Vestlandet og nordover er brygge betegnelsen på bygninger som ligger helt i sjøkanten, sjøbod gjerne i to eller flere etasjer. Det karakteristiske ved brygger er at fartøyer og båter kan fortøyes helt inntil bygningen og lasting og lossing kan forgå direkte fra hus til båt eller omvendt, uten bruk av kai. I gavlveggen og på siden av storbrygga ser en takutstikk "kobbhus". Ved hjelp av et vindehjul kunne en heise varer og gods ved lossing og lasting. På Alteidet ble passasjerer og gods rodd ut til rutebåten i en "ekspedisjonsbåt" til innpå 1950 tallet. Jordbrukskomiteen på Stortinget foretok en reise til Finnmark i 1935. Kleppe var med, og ga bildene sine fra denne turen til fylkesmann Gabrielsen etter krigen.

Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.

Fotografi med teksten "Svend Foyns Hvalfabrik paa Vadsøen" tatt ca 1860/70. Bildet er tatt fra fastlandet i retning Vadsøya. Langs kaianlegget ligger en seilskute og en en åpen båt. Bildet er tatt på sommerstid. Bildet er montert på et visittkort med tekst og dekorasjon bak. Iflg. opplysninger fra Museene for kystkultur og gjenreisning i Finnmark skriver Gamvik følgende: "Svend Foyn har feilaktig fått æren for å ha oppfunnet granatharpunen, men han var den første som kombinerte dette effektive våpenet med bruk av dampskip. Derfor regnes han som grunnlegger av moderne hvalfangst. Han etablerte sin første stasjon i Finnmark på Vadsøya i 1868, og anla en fabrikk i Mehamn 1884. Foyn hadde monopol på fangsten i Finnmark fram til 1883. Etter dette kom flere selskaper til, og i noen år var hvalfangst en vekstnæring som ga gode inntekter. Mot slutten av 1890-tallet gikk fangsttallene bratt nedover, og flere hvalbestander nærmet seg kollaps. På samme tid brygget det opp til et voldsomt opprør mot hvalfangsten langs Finnmarkskysten."

Stadsfullmäktige på rundresa i stan.Från vänster: mannen i keps är stadsarkitekt Börje Eriksson. Kvinnan i sjalett är inte identifierad. Mannen med glasögon är Anders Gernandt, centerpartist. Mannen i hatt är Bror Gustafsson, socialdemokrat. Han är rektor och ordförande i skolstyrelsen. Mannen i profil är Nils Brodin, socialdemokrat och kommunalråd. Han som tittar ner, är Olle Åhlin, ledamot. Den ljusa trenchcoaten bärs av kanslichef Nils Forsberg. Mannen med fluga är chef för tekniska nämnden. Han heter Tollsten, förmodligen Bengt i förnamn. Mannen med det stora leendet är oidentifierad. Kvinnan är Aina Andersson, socialdemokrat och ordförande i socialnämnden. Längst till höger står Gösta Karlsson, ordförande i stadsfullmäktige.De står mitt i en byggarbetsplats. En bassäng med vatten, cementplattor, byggnadsställning, jordhögar och parkerade bilar.

Orig. text: Huslänga, herrskrädderi.Ovanför dörren längst till höger sitter en skylt på vilken det står; E. E. Westergård Dam & Herrskrädderi Bryggaregården även kallad Vildvinshuset. Byggnaden som stod färdig senast 1755, består av två delar, en bostadsdel i öster och en verkstadsdel i väster. De båda delarna skiljs åt av ett portlider. Byggherre var handelsmannen Zacharias Lindberg (1727-86), som grundade en av stadens allra första industrier, en bomulls- och linnefabrik. Denna byggnad uppfördes för Lindbergs manufaktur. Byggnaden står numera i Gamla Linköping.

FN-dagen i skolan. Elever tittar på en utställning monterad på skärmväggar. Det är texter och bilder om WHO och mänskliga rättigheter. Några barn sitter på pallar.På ett högt skåp, bakom skärmarna, står olika sorters vågar. Till höger i bild finns penslar och färger. Några elever är identifierade:Till vänster står en pojke med mörk skjorta och ljusare tröja, han tittar mot flickorna på pallarna. Han heter Mikael Staaf. Nära honom står en pojke i prickig skjorta och mörk tröja, det är Bengt "Burr". Intill honom, i ljus skjorta, står Tommy Bylund.Pojken som pekar på en bild på skärmen, är Kjell Jansson. Framför honom står en pojke i ljus, rutig skjorta. Det är Peter Härdfeldt. Bakom honom, i polotröja och med handen i byxfickan, står Bengt Pettersson. Bakom Bengt står en pojke i långärmad ljus, skjorta; det är Thomas Corsell.Marianne Borgström står bakom handen som håller pekpinnen, hon har ljus krage och mörk tröja.På pallarna sitter, från vänster okänd, Gerd Turesdotter och Eva Petri i västklänningen.

Konung Gustaf Vl Adolf är på Eriksgata. Här besöker han det första pensionärshemmet i kvarteret Stabbaren. Det äldre paret, som får kungligt besök, är Albertina och Oscar Teodor Carlsson ("Bom-Calle"). De är föräldrar till stadsfullmäktiges ordförande, Jonas Carlsson och därmed fotograf Reinhold Carlssons farmor och farfar. Längst till höger ses Gustaf Johansson, ("Murar-Gustaf").Pensionärshemmet räknas som ett av de modernaste i landet. Här finns tolv lägenheter om ett rum och kokvrå för 45 kronor i månaden och sex lägenheter om två rum med kokvrå för 60 kronor i månaden. El och vatten ingår i hyran.För värdskapet, under konungens besök, svarade stadsfullmäktiges ordförande Jonas Carlsson och kommunalborgmästare Danliel Ekelund. Den organisationskommitté som ansvarade för arrangemangen, hade hos drätselkammaren begärt en summa av 3000 kronor för att täcka kostnaderna vid kungabesöket. Beloppet beviljades. Tiden för kungens besök var beräknad till 130 minuter.

Typografer och annan teknisk personal på tidningen Östgöten omkring förra sekelskiftet. Rimligtvis har de ställt upp sig på gården till tidningens tryckeri och redaktion på Storgatan i Linköping. Ynglingen i mitten av främre raden är känd till namnet. Han hette Erik Andersson och var född i Ledberg 1884. Hans föräldrar var då inhysta i socknens fattighus. Kanske var denna lägsta boendesituation tillfällig för familjen, ty efter ett par år fick de till synes något bättre som inneboende i ett antal stugor i Kaga socken. År 1895 flyttade familjen till Linköping och efter ett sista skolår fick han vidare plats vid tidningen som tryckarlärling. I september månad 1903 blev han uppsagd från Östgöten på grund av arbetsbrist. Kort därefter flyttade han till Norrköping och vidare till Stockholm, där han kom att framleva sitt liv.

description

Summary

Enskilt arkiv 526 omfattar betyg, pass, tjänstgöringsintyg samt ett st fotografi efter typografen Erik Andersson (1884-1958).

label_outline

Tags

erik andersson 1884 1958 sverige östergötland ostergotland ledberg sverige se stockholm östgöten ostgoten linköping linkoping innerstaden braxen storgatan19 man typograf tryckeri dagny edlund tidningspress tryckning affärs och kontorsbyggnader affars och kontorsbyggnader ungdom vuxenålder vuxenalder östergötlands museum bream inner city street19 sweden newspaper press printing works printing typographer youth adult age east goot high resolution yard convenience stores shopping store grocery stores young people workers industrial history
date_range

Date

1903
create

Source

Digital museum
link

Link

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Copyright info

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Ostgoten, Typograf, Typographer

Rivning invid Pilens backe. Skolmästaregården plockades ner 1953 och står numera i Gamla Linköping. Till höger ses Kopparslagaregården, även den är flyttad till Gamla Linköping. Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby.

Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.

Linköpings nya nöjesetablisemang 1946. Till vänster Mohriska biografen, till höger resturangen och danspalatset Lorry.

Eric Beckmans speceriaffär på Nygatan 32 i Linköping. Tiden är omkring 1935.

Bostadshus och affärsbyggnader. Sundsbrogatan 12, Askersund. juli - december 1956.

Schaktningsarbete vid Stora Hotellet. Avloppstrumma. Schaktmästare Hägg med 3 arbetare.

Fabriksboden. Falköping, Sweden

Begravningsgäster vid Skogsbadens restaurang omkring 1925.

Sam Lindskogs tillfälliga affär, exteriör, skyltfönster. Sam Lindskogs familjebild.

Interiör från varuhuset Tempo i Linköping. Året är 1947 och butikskedjan var vid tiden ett relativt nytt initiativ från koncernen Åhlén & Holm att komplettera verksamheten med en detaljhandelskedja med enhetligt låga priser. Bilden visar säljställets katalogavdelning.

Tidningspressar., Tekniska museet, Sweden

[Assignment: 48-DPA-N_DOI-U_Suskind] Department of the Interior University-sponsored presentation [by journalist and author] Ron Suskind, [discussing his book, A Hope in the Unseen: An American Odyssey from the Inner City to the Ivy League] [48-DPA-N_DOI-U_Suskind_IMG_4841.JPG]

Topics

erik andersson 1884 1958 sverige östergötland ostergotland ledberg sverige se stockholm östgöten ostgoten linköping linkoping innerstaden braxen storgatan19 man typograf tryckeri dagny edlund tidningspress tryckning affärs och kontorsbyggnader affars och kontorsbyggnader ungdom vuxenålder vuxenalder östergötlands museum bream inner city street19 sweden newspaper press printing works printing typographer youth adult age east goot high resolution yard convenience stores shopping store grocery stores young people workers industrial history