visibility Similar

Långvinkelsgatan på 1900-talet

1910 Fortepan 86747

Jane Stewart Smith03 - A painting of a street scene with people and buildings

De Markenrichter van Weddehoen tot Cottwich (1910)

ArCJ - Poste - 137 J 2664 a - canton Jura

Bilden visar en vy över Storgatan. Fotografen står nästan uppe vid krönet på Storgatan och fotograferar ned mot Stora Torget. Närmast till höger sida syns ett flertal affärer, cykelaffär, sportaffär, specerier och tryckeri i Baron von Lingens gård: Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 58. Byggnaden uppfördes av biskop Andreas Rhyzelius på 1720-talet. Den återspeglar den karolinska strävheten - det nakna rödtjärade timret, de smårutiga fönstren med grågröna foder och det valmade spåntaket. Gårdsidan har en liten annan karaktär, den dubbla fritrappan ger den en öppenhet som gatufasaden saknar. Till gården hör en fristående köksflygel. År 1784 köpte friherre Herman von Lingen gården. År 1958 skänkte Östgöta Stadshypoteksförening gården till Gamla Linköping. Längre ner på höger sida, i hörnet Storgatan- Apotekaregatan ligger en ostaffär, på samma ställe finns Norins Ost idag, 2000-05-24. Nere vid Stora Torget hänger en banderoll tvärs över gatan, som annonserar för en konstutställning

Hôtel meublé du Tertre « Au singe qui lit ». Place du Tertre, Montmartre, 18ème arrondissement, Paris

Frohnleiten - der Tabor, im Hintergrund Schloß Rabenstein - um 1900

Razglednica Žalca 1950-a leta (2)

code Related

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qvilléns gård på Stora torget invid Storgatan. Vid tiden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden. Kort efter att bilden tagits kom gården att rivas. Linköpings store entreprenör Jonn O Nilson förvärvade tomten och lät uppföra sitt pampiga hus som ännu pryder torgets sydvästra del.

Medfaren men unik vy över den, vad tiden kallade, Karlssons säkerhetsbanan i Linköping. Anläggningen var säker på så vis att den var spolad på torra land och gav trygg nöjesåkning runt förra sekelskiftet. Isbanan var belägen norr om det så kallade Miljonpalatset och i intill Järnvägshotellet. Bakom isbanan och namnet Karlsson döljde sig Skridsko-Kalle, den förre poliskonstapeln och vidare målarmästaren Karl Adolf Karlsson Grön (1847-1937).

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvägs AB. Efterföljande fastighet var uppförd som personalbostad för SJ. Tiden är 1890-tal.

Föregångaren till nuvarande kyrka i Viby blev med tiden alltför trång för den växande församlingen. År 1774 beslutade man att tillkalla kyrkomurmästare Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson, båda från Linköping, att uppgöra förslag till en ny kyrkobyggnad. På våren 1776 lades grunden till den nya kyrkan sedan den gamla rivits så när som på tornet. Innan året var slut stod kyrkan färdig med undantag för vissa invändiga arbeten.

Brevkort med ålderdomlig linköpingsvy. Den öppna ytan kallades vid tiden Sankt Larstorget. I än äldre tid benämnt Landskyrkotorget med anledning av dess läge invid landsförsamlingens kyrka, Sankt Larskyrkan som skymtar i höger bildkant. Snett mittemot kyrkan reser sig Linköpings gamla teater, Assemblé- och spektakelhuset.

Vy över Järnvägsparken i Linköping. Själva stationshuset ligger till höger utanför bilden. I blickfånget ses Järnvägshotellet. Det tornprydda huset till vänster inrymde kontor för Mellersta Östergötlands Järnvägs AB. Efterföljande fastighet var uppförd som personalbostad för SJ. Tiden är 1890-tal.

Utsikt över Linköping när förra seklet var ungt. Till vänster reser sig stadens första vattentorn, driftsatt 1910, vilket ger en bortre datering. I förgrunden ses odlingar som tillhör Linköpings trädgårdsförening. Husraden bortom odlingen löper längs Djurgårdsgatan. Vy mot norr från Kjettilberget.

Vid Sundskorset söder om Tullerum i Norra Vi står denna minnessten till hågkomst av en anmärkningsvärd man. Fredrik Rääf var sonson till den gamle Ydredrotten med samma namn. Utan att se några större utsikter i Ydre for han till Stockholm och utbildade sig till ingenjör. Han hade ett speciellt intresse för bilar och kom att bli en av Sveriges första tävlingsbilister. Ett exempel på hans vurm var hans deltagande i en biltävling 1903 från Sankt Petersburg till Vladivostok och tillbaka. Rääf segrade. Han var den enda som tog sig i mål. På återvägen mot Sankt Petersburg hade nämligen drivmedelsdepåerna tagits bort, men vår man löste problemet genom att bygga om sin bil till gengasdrift. Drivmedel för detta fanns ju överflödigt i de ryska skogarna. Minnesstenen restes av hans vänner med stöd från Kungliga Automobil Klubben (KAK).

Den med framgång målande kyrkoherden i Skällvik, Gustaf Leonard Lundqvist vid staffliet. Hans egenhändiga påskrift som följer; "Sjöstycke till Maja Petersson. Ammiels kamrat i skolan -nu vår häradsskrivare- älskare af jagt, sjöfart och konst - ville ha en tafla som väggade bra och som jag ock målar på billiga vilkor." Ammiel var hans son.

En medfaren men sällan sedd vy i Linköping. Det vi ser är inspektor Qvilléns gård på Stora torget invid Storgatan. Vid tiden drev Alfred Jonsson handel i hörnhuset. Dennes son, Knut Jonsson, blev senare en välkänd affärsidkare i staden. Kort efter att bilden tagits kom gården att rivas. Linköpings store entreprenör Jonn O Nilson förvärvade tomten och lät uppföra sitt pampiga hus som ännu pryder torgets sydvästra del.

description

Summary

Enskilt arkiv 638 emanerar från Linköpings första, fasta fotograf, Frans Dyring (1822-1877).

label_outline

Tags

sverige östergötland ostergotland linköping linkoping qvilléns gård qvillens gard innerstaden elektriciteten stora torget 3 stadsbebyggelse affärsbyggnad affarsbyggnad gunnar lindqvist affärs och kontorsbyggnader affars och kontorsbyggnader bebyggelsemönster bebyggelsemonster detaljhandel östergötlands museum business building construction patterns retail trade electricity inner city qvillén farm urban development main square 3 sweden east coast high resolution norway house farms agriculture city square square city yard landscape views convenience stores shopping store grocery stores
date_range

Date

1877
create

Source

Digital museum
link

Link

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Copyright info

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Gunnar Lindqvist, Affarsbyggnad, Affarsbyggnad

Rivning invid Pilens backe. Skolmästaregården plockades ner 1953 och står numera i Gamla Linköping. Till höger ses Kopparslagaregården, även den är flyttad till Gamla Linköping. Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby.

Bilden visar S:t Larsgatan och Storgatan. Fotografen står på S:t Larsgatan och fotograferar ner mot Trädgårdstorget. Det torn med markis och balkonger man ser på höger sida, tillhör Östgötabankens kontor, på andra sidan Storgatan ligger Anna Pettersson, garnbyte och trikåaffär samt ett parfymeri. Till vänster i bild Trädgårdsföreningens frö- och blomsterhandel. Till höger i bild Tornbergska gården även kallad Götahuset. I slutet av 1940-talet breddades S:t Larsgatan och den lägre delen av huset togs bort. Huset flyttades till Gamla Linköping från Storgatan 38. Byggnaden uppfördes efter den svåra branden år 1700 av rektor Simon Löfgren (d 1723). 1762 köpte Zacharias Lindberg (1727-86), denne drev en manufakturaffär och grundade stadens första industri, en bomulls- och linnefabrik. 1792 köpte guldsmeden Nils Tornberg huset och gav byggnaden dess nuvarande utseende genom att putsa den och ge den sin fronton. Dock behöll byggnaden ännu vid mitten av 1800-talet sitt spåntak.

Eric Beckmans speceriaffär på Nygatan 32 i Linköping. Tiden är omkring 1935.

Bostadshus och affärsbyggnader. Sundsbrogatan 12, Askersund. juli - december 1956.

Korsningen Svartbäcksgatan - Linnégatan, Uppsala 1901 - 1902

Gatubild Sverige. Public domain image.

Miljö från kvarteret Blandaren i Linköping 1965. Bilden visar platsen bakom Sankt Larsgatan 15. Adressen är Kungsgatan 29 och rymmer förutom auktionshus och gummiverkstad även ett uttjänt stall. Dokumentation av Östergötlands museum inför sanering.

Örebro, Storgatan söderut från Järnvägsgatan.

[Assignment: 48-DPA-N_DOI-U_Suskind] Department of the Interior University-sponsored presentation [by journalist and author] Ron Suskind, [discussing his book, A Hope in the Unseen: An American Odyssey from the Inner City to the Ivy League] [48-DPA-N_DOI-U_Suskind_IMG_4841.JPG]

Handelslägenheten på Viby Källgård i Viby socken. I markplanet inredd affärslokal med kontor och lager. Den övre våningen inrymmer en lägenhet om tre rum och kök.

Pressbyrån i Ställdalen, exteriör, en man.

Parti av Apotekaregatan i Linköping. Bilden visar gatans sträckning invid kvarteret Epåletten vars bebyggelse inom kort ska rivas. Dokumentation av Östergötlands museum 1952. Vy mot norr.

Topics

sverige östergötland ostergotland linköping linkoping qvilléns gård qvillens gard innerstaden elektriciteten stora torget 3 stadsbebyggelse affärsbyggnad affarsbyggnad gunnar lindqvist affärs och kontorsbyggnader affars och kontorsbyggnader bebyggelsemönster bebyggelsemonster detaljhandel östergötlands museum business building construction patterns retail trade electricity inner city qvillén farm urban development main square 3 sweden east coast high resolution norway house farms agriculture city square square city yard landscape views convenience stores shopping store grocery stores