Similar
Vallby kyrka - KMB - 16000200137799
Älvsby kyrka - KMB - 16001000416364
Leksand, Djura kyrka - KMB - 16000200007823
Boo kyrka, Boo socken, Uppland september 1923
Gillberga kyrka - KMB - 16000200145299
Den nuvarande kyrkan i Björsäter uppfördes år 1800. Man valde att lägga grunden intill men vid sidan av en tidigare, medeltida stavkyrka som rivits kort före. Som så ofta blev byggtiden kort även för denna sockenkyrka. Om kyrkobygget avger dåvarande kykoherden i Björsäter följande berömmande utlåtande i ett sockenprotokoll: "Man måste med skäl beundra denna församling, som från fastlagstid till Mikaelimässotid uppförde detta tempel med torn och all inredning på den korta tiden av 23 veckor. Alla vore de med och hjälptes åt. Den fattigaste torpare och daglönare utförde med glädje sina dagsverken och ingen hördes knota eller uttala något missnöje". Arkitekt och byggmästare för det tacksamma arbetslaget var den välrenommerade stiftsbyggmästaren Casper Seurling.
Brahekyrkan - KMB - 16000200090229
Klecak, Zakaścielnaja, Fara. Клецак, Закасьцельная, Фара (K. Aramovič, 1937)
Jokkmokk, Kvikkjokks kyrka - KMB - 16001000030544
Related
Högby gamla kyrka uppfördes under 1100-talets senare del. Kyrkan var byggd av finhuggen kalksten och bestod av ett högt och avsmalnat torn, långhus, ett lägre och något smalare kor samt en halvrund absid. Huvudingången med vapenhus var väl tilltaget och vänt mot söder. Kyrkan revs för att 1872 ersättas med en ny kyrkobyggnad som uppfördes omkring en kilometer söder om den gamla och kom att brukas gemensamt med Västra Skrukeby församling.
Kimstad kyrka uppfördes sannolikt under 1100-talets mitt eller senare hälft. Dagens uttryck i barockstil är till största delen ett resultat av intresse från ägarna till Löfstad slott. Under 1650-talet lät greve Axel Lillie uppföra nytt kor i kyrkan och därtill ett gravkor för honom och hans efterlevande. Efter dennes död 1662 sköts planerade arbeten på framtiden. Icke förrän 1728, på initiativ av den dåvaransde frun på Löfstad, Agneta Wrede, återupptogs arbetena. Långhusets nordliga vägg revs för att bredda kyrka, korets murar höjdes, och helt ny sakristia och vapenhus tillkom i hast. År 1734 kunde kyrkan åter tas i bruk.
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka 1964. Orgeln byggdes 1785 av den berömde orgelbyggaren Pehr Schiörlin, och är ett av dennes första verk.
Den kraftigt ökade befolkningen i Sverige från 1700-talet fick vanligtvis till följd att den ursprungliga sockenkyrkan byggdes till eller revs för att ge plats för nytt, större kyrkorum. Uppförandet av den nya kyrkan gick allt som oftast förbluffande fort. I Östergötland finns exempel på kyrkor som färdigställts under blott en månads tid. Detta gäller inte för kyrkan i Vikingstad. Arbetet med den nya kyrkan påbörjades 1765 och avslutades först 1768. Inredningen återstod då och invigningen kom att dröja ända till 1785. I Vikingstad kunde sockenborna emellertid ha fördragsamhet med den långa byggtiden. I annexförsamlingen Rakered fanns ett rymligt kyrkorum att bruka. I samband med tillkomsten av Vikingstad nya kyrka inkorporerades Rakered i en ny gemensam socken. Bilden visar interiör av Vikingstad nya kyrka med sin altarordning i ursprungligt skick. Altartavlan, som återger Kristus på korset, är utförd av målarmästare Falk från Askersund, som också dekorerade interiören.
I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952.Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.
Östra Skrukeby kyrkby från ovan 1935. Som oftast samlar sig bebyggelsen runt socknens kyrka. Den har en komplicerad byggnadshistoria och tar sin början under 1100-talet. Redan under följande århundrade tycks kyrkan blivit breddad mot norr och under sen medeltid förlängdes bygganden åt öster. Från samma byggnadsperiod räknas även sakristian och vapenhuset i söder. Under 1600-talet tillfogades vid korets sydvägg ett gravkor för ägarna till Grensholms säteri. År 1863 tvingades man av rasrisken att riva det medeltida tornet och den senaste förändringen av kyrkans exteriör är det vapenhus av trä som tillfogades 1926.
Odaterad vy mot Lillkyrka kyrka. Församlingen är Linköpings stifts minsta, och hade år 2000 endast 47 invånare. Kyrkans äldsta delar härror från omkring 1200. På 1400-talet välvdes långhuset. Omkring 1500 revs absiden och koret förlängdes något åt öster. År 1620 slogs nytt tegelvalv i koret, som 1727 påbyggdes till samma höjd som långhuset. Under 1800-talet förföll kyrkobyggnaden och man övervägde att riva den. Planerna mötte emellertid så kraftigt motstånd att de måste överges. Kyrkan genomgick i stället en grundlig restaurering under åren 1864-1867.
Ingatorps marknadsplats. Ingatorp är den kungsgård, där traditionen säger att konung Inge, Stenkils son, avled någon gång i början av 1100-talet. Han begrovs på Hångers kyrkogård. Men i början av 1200-talet ansågs förmodligen Hångers kyrka för ringa att hysa en kungagrav och kung Inges ben fördes till munkarnas kyrka i Varnhem, "där nu Stenkils son vilar i gott sällskap med helige kung Eriks ättlingar". Som en ö i en väldig åker ligger Hångers kyrkogård. För mer än åtta hundra år sedan vigdes här konung Inge den äldre till den sista vilan. Den utgör nu en inhägnad dunge i Bredegårdens åkrar ej långt från Hornborgasjön. Kyrkan i Hånger, av romansk typ, raserades jämte Mårby, då Bjurums kyrka uppfördes på 1760-talet. Fragment av fönsterbågar och kolonner äro strödda över platsen, och halvt dolda av det yviga gräset ligga där ett par gravstenar från tidig medeltid. Vi har rätt att tro, att den ena av dessa en gång lagts över kung Inge.
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Summary
Hanebo kyrka. Rester av en äldre kyrka från slutet av 1100-talet. Den kyrka i romansk stil ersattes i början av 1300-talet av ett stort kyrkorum i gotisk stil. Kyrkan förlängdes åt öster och breddades åt söder. År 1708 förstorades fönstren och fönsterglas sattes in. 1776 - 1778 utökades kyrkan med korsarmar åt norr och söder och blev en korskyrka. 1876 uppfördes ett kyrktorn som ersatte en tidigare klockstapel som stod vid kyrkans sydvästra hörn. Tornet byggdes av gråsten och tegel och försågs med en kopparklädd huv och en tornspira med ett förgyllt kors. Ett tornur färdigställdes 1877 av Pellas Erik Persson från Mora.
Tags
hanebo kyrka
sverige
hälsingland
halsingland
gävleborg
gavleborg
söderhamn
soderhamn
hanebo
hus
jordbruk
kyrka
per johan forsbäck
per johan forsback
jordbruk i allmänhet
jordbruk i allmanhet
bostäder
bostader
byggnader för religionsutövning undervisning och kultur
länsmuseet gävleborg
lansmuseet gavleborg
housing
male nest
hanebo church
house
healthingland
agriculture
agriculture in general
church
county museum gävleborg
sweden
south port
high resolution
old
norway
tower
religion
religious buildings
churches
residential buildings
residence
education
Date
1877
Source
Digital museum
Link
Copyright info
No known restrictions on publication.