visibility Similar

code Related

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Det nya kyrkorummet gjordes dubbelt så bred som tidigare genom en utbredning åt norr. På norra sidan fick också sakristian sin plats. I väster erhöll kyrkan som brukligt torn och vapenhus. Redan 1772 skadades dock tornet vid ett åsknedslag så illa att spiran måste tas ned. Kyrkan stod sedan utan torn för att omkring år 1800 få ett torn med ovanligt låg huv.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Altartavlan, utförd av Johan Jerling, skänktes av grevinnan Christina Piper på Sturefors. För innehavarna av samma gods färdigställdes läktaren närmast till höger.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

Under 16- och 1700-talen gjordes ett antal anpassningar av socknens medeltida kyrka för att möta den ökade folkmängden. Mot slutet av 1700-talet blev behovet av en mer genomgripande utvidgning av kyrkan allt mer akut. År 1803 fastställdes äntligen ritningarna för en ny kyrka i Skedevi och strax därefter påbörjades arbetena. Det medeltida långhuset och sakristian samt tornet från 1770-talet sparades emellertid. Det stora tillägget blev tvärskeppets tillkomst i kyrkans östra ände, vilket gav ett ganska ovanligt kyrkorum.

Gårdeby kyrka från ovan 1935. Kyrkobyggnaden bedöms vara uppförd under 1100-talet och har rimligtvis behållt sitt yttre uttryck i stora drag. Sakristian är emellertid från senare datum men även den förmodligen medeltida. Ingången till kyrkan genom västgaveln upptogs först under 1800-talet.

Kyrkan i Hagebyhöga härstammar från 1100-talets senare del och har bevarat mycket av sin medeltida prägel. Känt är att kyrkans torn ombyggdes år 1775 och att ett tidigare vapenhus på sydsidan revs i början av 1830-talet.

En genomgripande restaurering år 1885 har helt satt sin prägel på det yttre av kyrkan i Östra Harg. I själva verket härstammar koret med sin absid och östra hälften av långhuset från äldre medeltiden. År 1751 påbörjades en förlängning av kyrkan från de medeltida murarna mot väster och kyrkan fick den längd den ännu har.

Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.

Den stora treskeppiga spånklädda träkyrkan med torn och tresidigt avslutat kor byggdes 1680 och 1723. Sakristian av sten hörde ursprungligen till en föregående medeltida träkyrka. Interiören med sina sidoläktare och sin välbevarade inredning är en av Sveriges rikaste senbarockinteriörer. Den omfattande målningsdekoren tillkom 1741-43. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1723 och orgelfasaden från 1736. Flera medeltida träskulpturer är bevarade. Dopfunten härrör från1200-talet.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Det nya kyrkorummet gjordes dubbelt så bred som tidigare genom en utbredning åt norr. På norra sidan fick också sakristian sin plats. I väster erhöll kyrkan som brukligt torn och vapenhus. Redan 1772 skadades dock tornet vid ett åsknedslag så illa att spiran måste tas ned. Kyrkan stod sedan utan torn för att omkring år 1800 få ett torn med ovanligt låg huv.

description

Summary

År 1997 förvärvade Sveriges länsmuseer gemensamt fotosamlingen efter flygfotobolaget AB Flygtrafik. Totalt omfattar samlingen omkring 84 000 fotografier varav Östergötlands museum förvärvat 3 419 st flygbilder och 1 216 markbilder från vårt landskap.

label_outline

Tags

kyrka ab flygtrafik sturefors handelsbod olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se västra götaland vastra gotaland steneby dals långed dals langed sverige bengtsfors östergötland ostergotland sturefors göran lilljeqvist goran lilljeqvist byggnader för religionsutövning undervisning och kultur kyrkor östergötlands museum ab air traffic dals long church churches sturefors store sweden western gotaland high resolution landscape church building tower religion religious buildings education
date_range

Date

01/01/1943
place

Location

create

Source

Digital museum
link

Link

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Copyright info

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Sturefors, Olof Lilljeqvist 1911 1992, Steneby

I april månad 1802 hölls den sista gudtjänsten i Konungsunds medeltida kyrka. Som oftast uppfördes även denna sockenkyrka i hast. Redan i november samma år kunde den första gudtjänsten hållas. Ritningarna till den nya kyrkobyggnaden dateras 1795 och utfördes av den mycket framstående arkitekten Olof Tempelman.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

Sturefors station., Linköping östergötland Sverige

Rogslösa kyrka har en lång och komplicerad historia. I dagens byggnad är tornet den äldsta byggnadsdelen som redan under 1100-talet tillfogades en träkyrka. Redan under samma århundrade revs dock träkyrkans väggar och ersattes med nya av kalksten. Senare kom kyrkan att byggas om i etapper på mer elelr mindre genomgripande sätt för att till slut få sin nuvarande prägel. Under 1800-talet spritputsades de nakna kalkstensväggarna. Samma puts kom vidare att knackas ned vid en radikal restaurering 1959 och kyrkobyggnaden fick åter sitt massiva intryck.

Station med resande och tåg vid sekelskiftet.

Byggnadsarbetena av den nya kyrkan i Skärkind påbörjades 1835. Socknen anlitade den välkända byggmästaren Abraham Nyström från Hållingstorp i Kristberg. Resultatet blev ett rymligt tempel med korsarmar i öster och väster (långhuset är orienterat i norr-söder). Av den gamla kyrkan, som revs först 1844, sparades koret för att att användas som gravkapell.

Sturefors station., Linköping östergötland Sverige

Medfaren men unik vy mot Sturefors sluss. Förste slussvaktare var Carl Erik Rubin och möjligtvis är det han och medlemmar av familjen som kan anas på bilden. Dokumentation inför eller kort efter kanalens öppnande 1871.

Den ståtliga prästgården i Björsäter kan i de äldsta delarna dateras till 1672. En andra våning tillfördes 1797, vilken tydligt avspeglas i de tre lufter höga fönstren. Vid tiden för bilden disponerades bostället av kyrkoherde Hilding Berggren med maka.

Den nya kyrkan i Rinna uppfördes under åren 1802-1803. Byggmästare var den välrenommerade mästaren Casper Seurling. Dennes resultat motsvarande helt tidens smak för en stor och välproportionerad kyrkobyggnad.

Styrstads kyrka ombyggdes i en omfattande utsträckning under 1780-talet. Visserligen strävade man att använda kyrkans yttre murar i så stor omfattning som möjligt, ändå försvann den medeltida prägeln för ett rent gustavianskt uttryck.

När den lilla grannsocknen Näsby sammanslogs med Rystad 1780 fick man ett större befolkningsunderlag som rättfärdigade att ny kyrka började uppföras i moderförsamlingen samma år. En första gudstjänst kunde hållas redan den 29 september. Kyrkan var då emellertid inte färdigställd och arbetet avstannade till följd av stridigheter med byggmästaren. Invigningen dröjde därför och kom inte till stånd förrän den 23 oktober 1796. Murmästaren Måns Månsson och byggmästaren Lindstrand hade då svarat för större delen av arbetena på kyrkan.

Topics

kyrka ab flygtrafik sturefors handelsbod olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se västra götaland vastra gotaland steneby dals långed dals langed sverige bengtsfors östergötland ostergotland sturefors göran lilljeqvist goran lilljeqvist byggnader för religionsutövning undervisning och kultur kyrkor östergötlands museum ab air traffic dals long church churches sturefors store sweden western gotaland high resolution landscape church building tower religion religious buildings education