4,335 Smaland Image: PICRYL - Public Domain Media Search Engine Public Domain Search}

En takmålning i Frödinge kyrka.

En takmålning i Frödinge kyrka. Public domain photograph of renaissance painting, 15th-16th century, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.

Fotografen är Hugo Hammarskjöld. Public domain photograph of historic church building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Jönköpings slott. Centrala delarna (Utlånad).

Jönköpings slott. Centrala delarna (Utlånad). Public domain image related to 15th-16th-century architecture, castle, palace, cathedral, historic building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl More

Jacob Philipp Hackert - View of Svenarum in the Province of Småland, Sweden

Jacob Philipp Hackert (German, Prenzlau 1737–1807 San Pietro di Careggi)

Kvinna dräkt. Akvarell i storformat av C.W. Swedman.

Kvinna dräkt. Akvarell i storformat av C.W. Swedman. Public domain photograph of 18th century drawing, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tullbron. Kalmar Läns museum Sverige. Public domain image.

Tullbron tillkom i mitten av 1800-talet. Public domain photograph of a river bank, lake, pond, reflection, water, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlad More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187 More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187 More

Tuna kyrka.Tidigt under medeltiden uppfördes en kyrka i Tuna. Under 1600-talet byggdes kyrkan ut och genomgick flera renoveringar. År 1737 byggdes ett kyrktorn på västra sidan. År 1764 byggdes en ny sakristia.Under 1800-talet genomgick kyrkan flera reparationer. Till slut bestämde man sig för att bygga en ny kyrka. För att minska omkostnader behöll man tornet. Nya kyrkan byggdes som ett skal som inneslöt den medeltida kyrkan som revs 1893. Här finns bland annat släkten Hammarskjölds familjegrav.

Hammarskjöld är en svensk adelsätt vars stamfader var Peder Michilsson som adlades 1610. Stamgodset är Tuna gård i Vimmerby som sedan 1610 ägs av ättens huvudman.

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18 More

Järnvägstorget i Jönköping med stationshus, magasin och lokstall i slutet av 1800-talet.

Skiss och uppmätning av Rosenlundska huset.

Reprofoto av skiss och uppmätning från 1800-talet. Public domain image of 16th-17th-century architecture, palace, castle, historical city building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187 More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1 More

Småland, Norra Tjust hd, Gärdserum sn, Kvistrum (efter målning av F.C. Kierschou.)

Gåva 27/6 1930 av Svenska Familjejournalen. Public domain photograph of painting, 19th century, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description Public domain photograph of painting, 18th cen More

Parken vid Rostads lärarseminarium.

Vid 1800-talet var det många som besökte Rostadsparken. Nu är den lite bortglömd mellan järnvägen och Esplanaden. Det vimlade av folk här. Musikkapell och karuseller.

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1 More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876) More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187 More

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18 More

Maskininteriör ombord på obekant fartyg.

Maskininteriör ombord på obekant fartyg. Public domain photograph - 20th-century Swedish maritime photography, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Litografi av Gjötström och Magnusson efter teckning av E.F Martins 1837. Östra Storgatan med de höga trapporna, Rådhuset och Göta Hovrätt i Jönköping.

En målning föreställande barkskeppet l`Innocence från Västervik.

Skeppet var byggt 1840 i Västervik, med 147 läster. Det förliste 1855 i Engelska kanalen. Originalmålningen är gjord i Marseilles, och signerad Jni Houtte 1848. L´Innocence fördes av kapten S Pettersson.

Växjö torg på 1800 - talet. Sverige. Public domain image.

Växjö torg på 1800 - talet. Public domain image of 19th-century church, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Porträtt av Adolf Ludvig von Schwerin, kapten vid Jönköpings regemente I 12.

Petter Jönsson i Träslända. 1791-1859Petter Jönsson var även en färgstark riksdagsman.Petter hade en stor inverkan på järnvägsutbyggnaden, främst i regionenkring Nässjö.Förespråkare för Södra stambanans dragning över NässjöPetter Jönsson avled strax före järnvägen i Nässjö anslöts till Södra stambanan 1860.

Petter Jönsson i Träslända. 1791-1859Petter Jönsson var även en färgstark riksdagsman.Petter hade en stor inverkan på järnvägsutbyggnaden, främst i regionenkring Nässjö.Förespråkare för Södra stambanans dragnin More

Kalmar slott. Kalmar Läns museum

Public domain image related to 13th-14th-century architecture, medieval castle, cathedral, historic building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Utsikt över Jönköping från öster. Efter en littografi från 1852.

Utsikt över Jönköping från öster. Efter en littografi från 1852. Public domain image of 17th-18th-century architecture, palace, castle, historical city building, free to use, no copyright restrictions image - More

Första vattenfallet ovanför bron i Huskvarna.

Första vattenfallet ovanför bron i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Stora Limugnen i Jönköping. - stereoscopic view, public domain photorpaph

Stora Limugnen i Jönköping. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Möller Carl Olof. C.O. Möller son till stadsbetjänten Johan Peter Möller död 1890. Gift med Christina Åberg död 1859. Damen är en syster till fru Möller.

Vy över Dunkehallaravinen i Jönköping.

Vy över Dunkehallaravinen i Jönköping. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Vy från Jönköpings Östra Kyrkogård på 1860-talet.

Vy från Jönköpings Östra Kyrkogård på 1860-talet. Public domain photograph - cemetery, graves, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kabinettsfotografi: Hilding Andersson - Black and White Portrait Photograph

Kabinettsfotografi: Hilding Andersson Public domain historical portrait photograph, Scandinavian, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Landskapet kring Stora Limugnens södra parkdel, Mariedal och Byslätt i Jönköpings västra del.

Tändsticksettikett av märket "Temple Bar"", från Nybro Tändsticksfabrik.

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam More

Kabinettsfotografi: Lindholmer - Public domain portrait photograph

Kabinettsfotografi: Lindholmer Public domain photograph of 19th-century male portrait, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Jönköpings slott. Förborgen (Utlånad).

Jönköpings slott. Förborgen (Utlånad). Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksettikett av märket "Warrior", från Nybro Tändsticksfabrik.

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam More

I Inre hamnen i Munksjön ligger fartygen Esajas Tegner och Göta Kanal. Bilden är tagen från Stora hotellet i Jönköping år 1860.

Bron över Huskvarnaån till Klevaliden på 1860-talet. Ateljé Rogö.

Bron över Huskvarnaån till Klevaliden på 1860-talet.

Erland Fornander, prost i Fliseryd. Född 1790 i Döderhult, död 1880.

Gräshults bergskärning vid Elmhults arbetsstation.

Gräshults bergskärning vid Elmhults arbetsstation. Public domain image of railroad, railway, 19th-century Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Ankarsrums bruk. Kalmar Läns museum

Ankarsrums bruk. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Briggen Tyrus vid kaj i Västervik. Fotot taget mellan 1860 och 1876.

En allé vid Ankarsrums bruk. Sverige. Public domain image.

En allé vid Ankarsrums bruk. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kabinettsfotografi: Prosten Carl Gustaf Mozart i helfigur stående bredvid hustrun Louise som sitter på en stol.

C G Mozart var präst på Visingsö 1854-1881. Därefter kyrkoherde i Tingsås och prost i Konga.

En man står vid fallen i Huskvarna på 1860-talet.

Porträtt av Adolf Ludvig von Schwerin, kapten vid Jönköpngs regemente I 12.

Kabinettsfotografi: karduansmakaremäster, fabrikör Johan Lindberg

Drev garveri i kv Hjorten i Gränna. Invald i borgerskapets nödhjälpskassa 1863.

Huset med säteritaket på Östra Sjögatan. Huset byggt efter gammal ritning av Rådhuset i gamla stan exakt kopia. Enligt Manne Hofrén.

Elever å Rostad 1860-talet. Fotografi ur fröken Natalia Uddenbergs sterbhus 1931.

Stora Limugnens kägelbanepaviljong i Jönköping.

Stora Limugnens kägelbanepaviljong i Jönköping. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Fotografisk atelier Carl Alb. Brunstedt. Annons i tidningen Hermoder augusti 1860.

1860-70-talet. Kyrkogatan i gamla Jönköping. Till vänster syns vallarna.

Otto Westrin, boktryckare i Kalmar. Född 1828, död 1884.

Otto Westrin, boktryckare i Kalmar. Född 1828, död 1884. Public domain photograph - portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Porträtt av Astley Fürst, löjtnant vid Kalmar regemente.Se även bild AMA.0002366.

En del av Dunkehalla i Jönköping. En saga berättar om att det i forntiden bodde en fruktansvärd jätte vid namn Duncke, eller Dumke, och att dessa backar därav fått sitt namn.

Vy tagen vid Jakobsdal nedanför Dunkehalla i Jönköping.

Vy tagen vid Jakobsdal nedanför Dunkehalla i Jönköping. Public domain photograph of 19th-century stereoscopic card, landscape, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Paketetikett, cirka 9 x 10 cm. Uppsala universitetsbiblioteks planschsamling.

Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till More

Porträtt av Elof Eberhard Cervin, löjtnant vid Jönköpings regemente I 12.Se även bild AMA.0013870.

Färgare Hellström med stormhatt, ifrån Figeholm.

Färgare Hellström med stormhatt, ifrån Figeholm. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kabinettsfotografi: L L Löfgren i uniform.

Kabinettsfotografi: L L Löfgren i uniform. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Gevärsfaktoriet i Huskvarna med disponentbostaden till höger på 1860-70-talet.

Jönköpings Hamn i Munksjön på 1860-talet.

Jönköpings Hamn i Munksjön på 1860-talet. Public domain image of ship, boat, harbor, dock, 19th-century Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kabinettsfotografi: Emma Spiik i randig klänning sittande i en stol vid ett bord.

Östra Kyrkogården med kapellet i Jönköping, från sydöstra sidan.

Östra Kyrkogården med kapellet i Jönköping, från sydöstra sidan. Public domain photograph - cemetery, graves, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Magnus Rudolf Mauritz Edvin Brunnstöm. Född 14/8 1860. Död 18/5 1941.Överstelöjtnant vid Kalmar regemente. Tidigare vid Norra Skånska Infanteriregementet.

August Joachim Dahlberg. Lärare vid Skytteanska skolan i Ålem.

August Joachim Dahlberg. Lärare vid Skytteanska skolan i Ålem. Public domain photograph of costume design, costume accessory, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Gustaf Jacob Edelstam. Född 25 juni 1831, död 6 maj 1892. Landshövding i Kalmar län 1873-88.

Porträtt av löjtnant C. Charpentier.

Porträtt av löjtnant C. Charpentier. Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Hotell och Resturang Limugnen i Jönköping.

Hotell och Resturang Limugnen i Jönköping. Public domain photograph of 19th-century hotel building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Hamnparken i Jönköping, anlagd under ledning av rådmannen A. Elfström år 1848.

Vy över Jönköping med Stora hotellet i bakgrunden, tagen från slottsvallarna.

Stora hotellet och Vindbron i Jönköping på 1860-talet.

Stora hotellet och Vindbron i Jönköping på 1860-talet. Public domain photograph of 19th-century hotel building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Västra Storgatan i Jönköping taget från hörnet av Barnarpsgatan.

Västra Storgatan i Jönköping taget från hörnet av Barnarpsgatan. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kalmar slott och Södra kyrkogården 1862.

Kalmar slott och Södra kyrkogården 1862. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Porträtt av Georg Mauritz Henrik Berg, kapten vid Kronobergs regemente I 11.

Vy över Svintorget (nuvarande Rådhusparken) i Jönköping en kreatursmarknadsdag.

Vy över Svintorget (nuvarande Rådhusparken) i Jönköping en kreatursmarknadsdag. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl More

Porträtt av Carl Jacob Munck, överste vid Jönköpings regemente I 12.Se även AMA.0008069.

Besiktning av Östra stambanan år 1863 vid Stockaryd.

Bröderna Noach och Fredrik Ögren i sin fotoateljé i Jönköping.

Bröderna Noach och Fredrik Ögren i sin fotoateljé i Jönköping. Public domain photograph of cabinet, furniture, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bredaryds kyrka uppförd 1863. Sverige. Public domain image.

Bredaryds kyrka uppförd 1863. Public domain image of 19th-century church, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Porträtt av Göthrik Albert Eugène Hedenstjerna, löjtnant vid Kronobergs regemente I 11.

Mellan nya Teatern och Kockska huset reste sig den äreport, som byggts till ära för Carl XV, då han i september 1864 besökte Kalmar. "Land skall med lag byggas" var hans valspråk.

Jönköpings Högre allmänna läroverk till och med 1913, senare Rådhus.

Jönköpings Högre allmänna läroverk till och med 1913, senare Rådhus. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Porträtt av Magnus Henrik af Klinteberg, överstelöjtnant vid Kronobergs regemente I 11.

Nässjö station. - Jönköping Sverige

Railway stations in Sweden Public domain image of train car, railroad, railways, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Vattenledningsparken vid Mariebo i Jönköping.

Vattenledningsparken vid Mariebo i Jönköping. Public domain photograph - park, sign, monument, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Kabinettsfotografi: bokhållare Knut Wadell, Gränna

Påskrift bak: "Bokhållaren K. Wadell 1866" Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Vy tagen år 1866 av fästningsverkets nordvästra bastion Adolphus i Jönköping.

Bron över dalgången nedanför Jönköpings vattenlednings stora reservoar i Mariebo.

Statens Järnvägar, SJ A 76 "Dana"

The Swedish State Railways (Swedish: Statens Järnvägar) or SJ, originally the Royal Railway Board (Swedish: Kungl. Järnvägsstyrelsen), was Swedish government agency responsible for operating the state-owned rai More

En kvinna beundrar utsikten över Jönköping år 1867.

En kvinna beundrar utsikten över Jönköping år 1867. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Utsikt från Pikobergen över anläggningen av nya vägen inåt Mo härad och till vattenledningsbassängerna i Jönköping.

Bild tagen från Allmänna Läroverket i Skolparken över östra delen av Jönköping. Till vänster Stora hotellet och i bakgrunden tornet av Kristine kyrka.

Isaksonska huset, ett av Jönköpings äldsta byggnader ska nu rivas och grosshandlaren J. (Johan) Jönsson uppför ett större fyravåningshus.