Skämtbilden och dess historia i konsten (1910) (14764968535)
Summary
Identifier: skmtbildenochd00lauruoft (find matches)
Title: Skämtbilden och dess historia i konsten
Year: 1910 (1910s)
Authors: Laurin, Carl Gustaf Johannes, 1868-1940
Subjects: Caricature -- History Caricature and cartoons, European -- History Wit and humor, Pictorial -- History
Publisher: Stockholm : P. A. Norstedt
Contributing Library: Robarts - University of Toronto
Digitizing Sponsor: MSN
Text Appearing Before Image:
mstående teckningarnatill Wildes Salome sluta sig mycket löst till texten liksom hansillustrationer till Aristofanes Lysistrata, hvilka äro fria, ytterstoanständiga fantasier, väckta af skådespelet, och dräkterna ärofullkomligt godtyckliga, ibland slutande sig till 1890-talets former.Kompositionen gör ofta intryck af att han tänkt sig det hela somdrömsyner, osammanhängande, vällustiga, utanför tid och rum.Ofvan nämndes, att ej sällan ett drag af vanvett framlyser. Manpåminner sig Ernst Josephsons ritningar från sjukdomstiden medde punkterade mönstren, med armar och ben ibland utdragna,ibland begränsade af dekorativt vackra men anatomiskt omöjligalinier. Men i alla fall är nästan allt vackert och gifvet medstor känslointensitet. Helgonet fördjupar fordringarna på det goda, dess antipodfördjupar fordringarna på det onda. ;>Det är orätt att för mycket bry sig om kläder», heter det;den lilla flickans hemliga stolthet att vara bättre klädd än kam- 528
Text Appearing After Image:
409. Salomes toalett. Ur Oscar Wildes Salome. Teckning af Aubrey Beardsley. 67—100296. Laurin. Skämtlnlden. 529 ENGLAND. raten, den eleganta damens belåtenhet att ha fyra rader äktapärlor i sitt halsband, allt sådant blir barnslighet inför denBeardsleyska dräktdyrkan. Konstnären.s dräktfantasi är outtömlig.Det är, som vore både männens och kvinnornas kläder skurnaoch sydda under bön till alla onda makter. Än skapar hanmonumentala damhattar med jättestora strutsfjädrar, än turbanermed ägretter och plymer ledande tanken till någon romantikensorient, än påminna hans typer om de stora hetärerna, för hvilkadet är ett kärt arbete att skaffa sig det dyrast tänkbara. Hanfrossar vid tanken på dessa representanter för Tärt pour Tärt,på deras hvita kroppar badade i parf)meradt vatten, deraspolerade naglar, blå ådror målade vid tinningarna, karmosinrödtsmink ökande öfverläppens utmanande svallning, det färgadehåret konstfullt upplagdt, det hela instuck
Aubrey Beardsley (1872–1898), he leading English illustrator of the 1890s and, after Oscar Wilde, the outstanding figure in the Aestheticism movement. Drawing was a strong interest from early childhood, and Beardsley practiced it while earning his living as a clerk. Beardsley’s meeting with the English artist Sir Edward Burne-Jones in 1891 prompted him to attend evening classes at the Westminster School of Art for a few months, his only professional instruction.