Similar
Kassa, Rákóczi szarkofág, 1906 postcard
Gunnarskogs kyrka - KMB - 16000200145634
Nora kyrka - KMB - 16000200126330
Saint Pierre 3 - A drawing of a church with a cross on top
James Bruce - Elevation of Pedestal Entableature of the Arch at Tripoli - B1977.14.9083 - Yale Center for British Art
Felice Beato, Architectural View of the Lama Temple Near Pekin, October 1860, 1860, NGA 163392
Högstena kyrka - KMB - 16000200159532
Page from Album of Ornament Prints from the Fund of Martin Engelbrecht
Architectural View of the Lama Temple Near Pekin, October 1860
Related
Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet.
Predikstol klädd med svart i fastlagen. Kläckeberga kyrka.
Den ståtliga och väl bevarade anläggningen Värnäs säteri ligger vackert beläget på en udde i Värnässjön. Huvudbyggnaden anses vara uppförd i slutet av 1600-talet och godset har över tiden innehafts av ett flertal släkter av vilka kan nämnas Banér, Hägerflycht, Strömfelt och Ulfsparre. Vid tiden för bilden ägdes Värnäs av Karl Fredrik Elof Åberg.
Kyrkstallarna intill kyrkan i Sund uppfördes i mitten av 1800-talet. Sockenbor som ägde körhäst gavs här stallplats under gudstjänsterna eller annan förättning i kyrkan. Då det ansågs ovärdigt att komma till kyrkan med ekipage dragna av oxar, fick torparfolket vanligen att promenera till och från gudshuset.
Huvudbyggnaden till Björkviks säteri uppfördes under 1600-talets mitt och är ett vackert exempel på en svensk karolinergård. Till anläggningen hör även den fatabur som ses till höger. En kopia av den har uppförts på Skansen i Stockholm.
Kyrkan i Flistad är ett typexempel på en romansk landskyrka med torn i väster, långhus, fyrsidigt kor och lägre absid. Bortsett från sakristian från sent 1600-tal har byggnaden bevarat sitt medeltida uttryck till vår tid.
Den stora treskeppiga spånklädda träkyrkan med torn och tresidigt avslutat kor byggdes 1680 och 1723. Sakristian av sten hörde ursprungligen till en föregående medeltida träkyrka. Interiören med sina sidoläktare och sin välbevarade inredning är en av Sveriges rikaste senbarockinteriörer. Den omfattande målningsdekoren tillkom 1741-43. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1723 och orgelfasaden från 1736. Flera medeltida träskulpturer är bevarade. Dopfunten härrör från1200-talet.
Skelettgrav i Ledsgården, Gökhem. Kvinnograv från 600-talet. Påträffad i potatisfåra. Skelettet i utsträckt läge. Stenblock invid fotändan, kraniet trepanerat.
Kvinna i dräkt på kyrkogård, 1800-talets första hälft. Akvarell i storformat av Otto Wallgren
Predikstolen i barock med baldakin överförd från den tidigare kyrkan, är troligen ett krigsbyte, som antas vara skulpterad i mitten av 1600-talet.
Summary
Under medeltiden var Kalmar med sitt strategiska läge vid Östersjön en av Sveriges allra viktigaste städer. Staden hade förbindelser med det tyska Hanseförbundet och var mötesplats för bildandet av Kalmarunionen. Den var uppbyggd i närheten av den starka befästningen som utgjordes av Kalmar slott. Vid Kalmarkriget 1611-1613 blev en stor del av staden förstörd. På grund av försvarsskäl fattade Riksrådet 1640 beslut att flytta staden till Kvarnholmen. I och med detta beslut aktualiserades även uppförandet av en ny kyrka. Den gamla medeltida kyrkan i staden som kallades Storkyrkan eller Bykyrkan var en byggnad med ett brett försvarstorn. Den hade flera gånger byggts om och utvidgats till en stor treskeppig kyrka med flera sidokapell. Kyrkan blev illa åtgången under kriget 1611 men återuppbyggdes med undantag av tornet. Efter en eldsvåda 1647 påbörjades flyttningen av staden. Kyrkan som skadats vid stadsbranden men delvis återställts sprängdes 1678 i fyra omgångar. Det ansågs nödvändigt eftersom den kunde användas som bas för fienden vid en eventuell belägring av slottet. Man tog vara på kyrksilvret, mässhakar, predikstolen, kyrkklockorna och det niostämmiga orgelverket. Stenmassorna från kyrkmurarna kom delvis att användas i den nya befästningen kring Kvarnholmen. Den nya kyrkan som kom att bli Domkyrka i Kalmar stift uppfördes i tre etapper under tre kungars tid med namnet Karl. Därför fick den med all rätt vid invigningen namnet Karls domkyrka. Kyrkan började uppföras 1660 då Karl X Gustaf var Sveriges kung. Den invigdes 1682 knappt halvfärdig av biskop Henning Schütte när Karl XI var regent. Den stod dock helt färdig 1703 då Karl XII blivit kung. Under denna period befanns sig dessutom den svenska stormakten så gott som oavbrutet i krig.