sweden

industrial history

library of congress

sverige

workers

united states history

photo

factory, sweden

6,394 media by topic ∙ page 1 of 64
Arbetare vid Österby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Arbetare vid Österby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Arbetare vid Österby Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Sonstorp bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Sonstorp bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Sonstorp bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety matc...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Fry... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety M...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876)... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlad... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safet...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Saf...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacifi...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverke...

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den ... More

Industri. Mästersmed bredvid stångjärnshammare. Voxna bruk, sent 1800-tal.

Industri. Mästersmed bredvid stångjärnshammare. Voxna bruk, sent 1800-...

Industri. Mästersmed bredvid stångjärnshammare. Voxna bruk, sent 1800-tal. Public domain image of the industrial revolution, 19th-century, historical photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions ... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safet...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior A...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flamin...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Pro...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman ... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverke...

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den ... More

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, Qvickjock, Kassavaara och Kaddepackte, Edefors masugn, Selets bruk, Melderstein, Korpforssen, Karlsforssen, Strömsunds masugn och Koulpaträsk.Kartor, ritningar och aktiebrev rörande bruks- och gruvföretag.Ur Carl Sahlins bergshistoriska samling.

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, ...

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, Qvickjock, Kassavaara och Kaddepackte, Edefors masugn, Selets bruk, Melderstein, Korpforssen, Karlsforssen, Strömsunds masugn och Koulpaträs... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Ma...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotek... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zwe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvi... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, n...

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, n...

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Enklare hus på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Enklare hus på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Enklare hus på Svanå bruk 1811.

Herrgården på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Herrgården på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Herrgården på Svanå bruk 1811. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska verkstad.

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska ver...

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska verkstad. Public domain photograph of a workshop, industrial building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Drags AB, interiör. Sverige. Public domain image.

Drags AB, interiör. Sverige. Public domain image.

Drags AB, interiör. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) av Fritz von Dardel (1817-1901). Inv nr 67483. Uppland, Olands härad, Skäfthammars socken, Gimobruk.

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) ...

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) av Fritz von Dardel (1817-1901). Inv nr 67483. Uppland, Olands härad, Skäfthammars socken, Gimobruk.

"Österåker sockens klädedrägter. Seder och bruk m.m. " Texter och bilder ur Skissbok av J.V. Wallander Nordiska museet föremål (arkivet) invnr.NM.0057342a

"Österåker sockens klädedrägter. Seder och bruk m.m. " Texter och bil...

"Österåker sockens klädedrägter. Seder och bruk m.m. " Texter och bilder ur Skissbok av J.V. Wallander Nordiska museet föremål (arkivet) invnr.NM.0057342a

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Jarnets ...

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Public domain image of the industrial revolution, 19th-century, historical photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picry... More

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från denna byggnad har Tekniska Museet fått en bit stångjärn uttagen ur en vägg.

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från de...

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från denna byggnad har Tekniska Museet fått en bit stångjärn uttagen ur en vägg.

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku, efter edlsvåda.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku, efter edlsvåda.Bilden ingå...

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku, efter edlsvåda.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Fyra personer, fyra generationer.Gustaf Ferdinand Hallberg, född 1860-03-13 vid Hallaberg i Regna.Arthur Hallberg, född 1885-08-07 i Ohio, USA.Aron Hallberg, född 1829-09-29 vid Högsjö bruk i Västra Vingåker.Helge Hallberg, född 1911-12-10 i Svennevadsby i Svennevad.

Fyra personer, fyra generationer.Gustaf Ferdinand Hallberg, född 1860-...

Fyra personer, fyra generationer.Gustaf Ferdinand Hallberg, född 1860-03-13 vid Hallaberg i Regna.Arthur Hallberg, född 1885-08-07 i Ohio, USA.Aron Hallberg, född 1829-09-29 vid Högsjö bruk i Västra Vingåker.He... More

Interiör av fabrik, tio personer. Hallsberg, Örebro, Sverige

Interiör av fabrik, tio personer. Hallsberg, Örebro, Sverige

Interiör av fabrik, tio personer. Public domain image of the industrial revolution, 19th-century, historical photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, ...

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk.

Ruin av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Ruin av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktö...

Ruin av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Vy över Bröderna Nobels aktiebolags anläggning i Saratow. Filial vid Volga. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Vy över Bröderna Nobels aktiebolags anläggning i Saratow. Filial vid V...

Vy över Bröderna Nobels aktiebolags anläggning i Saratow. Filial vid Volga. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Pr... More

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Public domain photograph of train station, platform, train tracks, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja. Jarnets M...

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja.

En flicka i folkdräkt.Valborg Sahlin, född 1892-12-13 vid Skyllbergs bruk i Lerbäck. Hennes mor var Julia Sahlin f. Hallberg, född 1868-05-01 vid Masugnstorp i Hallsberg. Julia var dotter till Aron Hallberg, född 1829.

En flicka i folkdräkt.Valborg Sahlin, född 1892-12-13 vid Skyllbergs b...

En flicka i folkdräkt.Valborg Sahlin, född 1892-12-13 vid Skyllbergs bruk i Lerbäck. Hennes mor var Julia Sahlin f. Hallberg, född 1868-05-01 vid Masugnstorp i Hallsberg. Julia var dotter till Aron Hallberg, född 1829.

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860-talet ) vid Munkfors bruk. Nycklarna höra till spruthuset.

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860...

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860-talet ) vid Munkfors bruk. Nycklarna höra till spruthuset.

Erik Eriksson - Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk., AB de Lavals ångturbin

Erik Eriksson - Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk., AB de Lavals ångturbi...

Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

" IV - Promysel " oljefält vid Nobels oljeanläggningar i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

" IV - Promysel " oljefält vid Nobels oljeanläggningar i Baku.Bilden i...

" IV - Promysel " oljefält vid Nobels oljeanläggningar i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Tändsticksettikett av märket "Temple Bar"", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "Temple Bar"", från Nybro Tändsticksfabri...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Svavelsyrfabrik tillhörande Bröderna Nobels aktiebolag. Baku 1882. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Svavelsyrfabrik tillhörande Bröderna Nobels aktiebolag. Baku 1882. (Me...

Svavelsyrfabrik tillhörande Bröderna Nobels aktiebolag. Baku 1882. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktions... More

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden.

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden.

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Flytande skeppsdäck tillhörande aktiebolaget Bröderna Nobel. I Astrachan. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Flytande skeppsdäck tillhörande aktiebolaget Bröderna Nobel. I Astrach...

Flytande skeppsdäck tillhörande aktiebolaget Bröderna Nobel. I Astrachan. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Prod... More

Vy över huvudpumpstation för Roh-Nafta, tillhörande aktiebolaget Bröderna Nobel, i Balachani vid Baku juli 1882. (Mer text finns på baksidan av fotografiet).Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Vy över huvudpumpstation för Roh-Nafta, tillhörande aktiebolaget Bröde...

Vy över huvudpumpstation för Roh-Nafta, tillhörande aktiebolaget Bröderna Nobel, i Balachani vid Baku juli 1882. (Mer text finns på baksidan av fotografiet).Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder ... More

Finspongs metallverk. Stens bruk.

Finspongs metallverk. Stens bruk.

Finspongs metallverk. Stens bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Allmän vy över Bröderna Nobels oljeraffinaderi med utsikt mot hamnen. Baku juli 1883. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Allmän vy över Bröderna Nobels oljeraffinaderi med utsikt mot hamnen. ...

Allmän vy över Bröderna Nobels oljeraffinaderi med utsikt mot hamnen. Baku juli 1883. (Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar ino... More

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland. Public domain image of 19th-century church, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Nafta pumpningen, mätning och magasinering.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Nafta pumpningen, mätning och magasinering.Bilden ingår i två stora fo...

Nafta pumpningen, mätning och magasinering.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Petroleumångaren "Darwin" tillhörnade aktiebolaget Bröderna Nobel under övervintring i St. Petersburg. Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Petroleumångaren "Darwin" tillhörnade aktiebolaget Bröderna Nobel unde...

Petroleumångaren "Darwin" tillhörnade aktiebolaget Bröderna Nobel under övervintring i St. Petersburg. Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebola... More

Tre män, tre generationer: Aron Hallberg, född 1829-09-29 vid Högsjö bruk i Västra Vingåker. Gustaf Ferdinand Hallberg, född 1860-03-13 vid Hallaberg i Regna. Aron Hallberg, född 1887-11-12 i Ohio, USA.

Tre män, tre generationer: Aron Hallberg, född 1829-09-29 vid Högsjö b...

Tre män, tre generationer: Aron Hallberg, född 1829-09-29 vid Högsjö bruk i Västra Vingåker. Gustaf Ferdinand Hallberg, född 1860-03-13 vid Hallaberg i Regna. Aron Hallberg, född 1887-11-12 i Ohio, USA.

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk.

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk.

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk. Public domain image of 17th-18th-century architecture, palace, castle, historical city building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

De centrala och fabrikens chefer.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

De centrala och fabrikens chefer.Bilden ingår i två stora fotoalbum ef...

De centrala och fabrikens chefer.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Vy över en av Bröderna Nobels aktiebolags borrtorn - för utvinning av olja genom pumpning (Ausschöpfen). Balachani 1883..(Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten - Bilder från några anläggingar inom Nafta-Produktionsaktiebolag Bröderna Nobel.

Vy över en av Bröderna Nobels aktiebolags borrtorn - för utvinning av ...

Vy över en av Bröderna Nobels aktiebolags borrtorn - för utvinning av olja genom pumpning (Ausschöpfen). Balachani 1883..(Mer text finns på baksidan av fotografiet). Fotografiet finns i röd kartong med texten -... More

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare valsmästare vid Hällefors götvalsverk och allra sist till höger sittande Nils Falkrans, tidigare smältare vid Gustafström, därefter hjälpsmed vid Carlstad.

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i ap...

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare... More

Vy över Nobelverken, Baku. Destillationer.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Vy över Nobelverken, Baku. Destillationer.Bilden ingår i två stora fot...

Vy över Nobelverken, Baku. Destillationer.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Västanfors bruk. Masugn och bessemerverk. Fotografi av träsnitt 1885 efter teckning av H. Feychting.

Västanfors bruk. Masugn och bessemerverk. Fotografi av träsnitt 1885 e...

Västanfors bruk. Masugn och bessemerverk. Fotografi av träsnitt 1885 efter teckning av H. Feychting.

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabri...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Forssjö gamla bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Forssjö gamla bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Forssjö gamla bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Nyby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyby Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, tillhör Tekniska Museet. >>

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, til...

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, tillhör Tekniska Museet. >>

Lancashiresmedjan vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Lancashiresmedjan vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Lancashiresmedjan vid Carlholms Bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Mekaniska Verkstaden vid Nobels oljeanläggningar i BakuBilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Mekaniska Verkstaden vid Nobels oljeanläggningar i BakuBilden ingår i ...

Mekaniska Verkstaden vid Nobels oljeanläggningar i BakuBilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Bergviks gamla sulfitfabrik., Gävleborg Sverige

Bergviks gamla sulfitfabrik., Gävleborg Sverige

Bergviks gamla sulfitfabrik. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Svavelsyrefabrik vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Svavelsyrefabrik vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoal...

Svavelsyrefabrik vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Pumprum vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Pumprum vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter...

Pumprum vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Stationen togs i bruk 1862 Public domain photograph - Train station in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån. Jarnets Metallurgi, Sverige

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån. Jarnets Metallurgi, Sverige

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fo...

Smöroljedestillation vid Nobelverken, Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Railway stations in Sweden Public domain photograph - Train station in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Ruiner av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Ruiner av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direk...

Ruiner av fabrik i Baku.Bilden ingår i två stora fotoalbum efter direktör Karl Wilhelm Hagelin som arbetade länge vid Nobels oljeanläggningar i Baku.

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (...

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Joha... More

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstickor" ur Janssons Lithografiska Tryckeris provtrycksbok, Kalmar.

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstick...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Erik Eriksson - Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk., AB de Lavals ångturbin

Erik Eriksson - Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk., AB de Lavals ångturbi...

Turbin L.O. 4378. Holmens Bruk. Public domain photograph related to electric power generation, electric motors, in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Previous

of 64

Next