sverige

industrial history

library of congress

sweden

workers

united states history

photo

factory, sverige

5,149 media by topic ∙ page 1 of 52
Arbetare vid Österby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Arbetare vid Österby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Arbetare vid Österby Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Sonstorp bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Sonstorp bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Sonstorp bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra Tändsticks-fabrik, impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlad... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safet...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Javanese Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo bruk i Dalarna, Fredrik Arwedsson och dennes maka Johanna Paulina Ekstedt. Redan vid 15 års ålder var hon dessvärre föräldralös och lösningen blev att hon flyttade till släktingar i Linköping. Efter lärarutbildning i Umeå var hon från 1875 tillbaka i Linköping för en lärartjänst vid stadens flickskola. Med tiden kom hon att bli föreståndare för lärosätet.Hon har Ada Arwedssons gata uppkallad efter sig i stadsdelen Vallastaden i Linköping.

Porträtt av Adelia Arwedsson. Dotter till bruksinspektorn vid Mattsbo ...

"Porträtt av östgötar" är en fantastisk samling av 1800-talsporträtt på mer bemärkta östgötar, ca 1500 fotografiska visitkort och kabinettskort uppklistrade på papper med namnuppgifter. Bakgrunden till samlinge... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Buckets Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Saf...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Cock on Barrel Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacifi...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Star of the Pacific Safety Match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverke...

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den ... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Turtles Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Bowls Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Shields Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Lions Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safet...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Oranje Boven Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior A...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Calidad Superior Antonio Madinya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (18... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flamin...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Flaming Light"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Pro...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Times Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman ... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets-tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den moderna typen av masugn, som kom på 1800-talet, och även inom tillverkning av rostfritt stål.

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverke...

Långshyttan är ett järnbruksområde. Ortens stålindustri, Klosterverken, var en del av Klosters bruk och byggde sin tidiga framgång på Gustaf de Lavals innovationer. Bruket i Långshyttan var pionjärer inom den ... More

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, Qvickjock, Kassavaara och Kaddepackte, Edefors masugn, Selets bruk, Melderstein, Korpforssen, Karlsforssen, Strömsunds masugn och Koulpaträsk.Kartor, ritningar och aktiebrev rörande bruks- och gruvföretag.Ur Carl Sahlins bergshistoriska samling.

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, ...

Rågångskarta i original av Wallringh. Innehåller Gellivaara Malmberg, Qvickjock, Kassavaara och Kaddepackte, Edefors masugn, Selets bruk, Melderstein, Korpforssen, Karlsforssen, Strömsunds masugn och Koulpaträs... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Trade Mark Tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Ma...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Raft Safety Matches, J.S. Arathoon & Co. Soerabaya"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotek... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Three Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-187... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety M...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Two Stars Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876)... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "The Fan Damp Proof Safety Matches"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety matc...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Parrot Safety match"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Fry... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zwe...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Patent Adelaar Zweedsche veiligheids lusifers"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvi... More

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekare Götvid Frykman (1811-1876). Frykman bodde i Kalmar och innehade apoteket i Borgholm 1842-1864. Fabriken lades ner 1887 men 1892 anlades en ny fabrik av Ernst Kreuger och hans bror Fredrik i London under firma E & F Kreuger i Kalmar. Detta skulle bli inledningen till Kreugerepoken inom den svenska tändsticksindustrin..Under 1800-talet tillverkades vid fabrikerna i huvudsak svaveltändstickor för export. Genom att också fosfor ingick i tändsatsen var de lättantändliga och orsakade ofta små bränder inom fabriken. Stickornas isättning i ramar gjordes för hand och var hälsovådlig för arbetarna, varför de måste passera vakten till tvättrummet som såg till att alla tvättade händerna före måltid och vid arbetets slut. Fosforångorna var också mycket skadliga särkilt för personer med dåliga tänder.Frykman som ägde Rosendahlsfabriken, sålde den till A M Lindqvist från Mönsterås. Lindqvist utökade rörelsen avsevärt, men tillverkningen omfattade bara fosfortändstickor. Mönsterås Tidning skriver i en artikel 1882 att fabriken hade 120 anställda och att priserna låg under Jönköpings. Efter konkursen 1887 lades fabriken ner.(Uppgifterna hämtade från http://thoresmatches.se/tandsticksfabriker/monsteras_tandsticksfabriker.htm)

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra ...

Tändsticksetikett från Mönsterås Tändsticksfabrik, "Jönköpings Westra impregnerade säkerhets/tändstickor"Mönsterås har haft två tändsticksfabriker. Den första var Rosendahlsfabriken som anlades 1869 av apotekar... More

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, n...

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, n...

Stenmagasinet vid Ohs bruk från 1800-talet, använd som spannmålsbod, numera bruksmuseum.

Herrgården på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Herrgården på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Herrgården på Svanå bruk 1811. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Enklare hus på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Enklare hus på Svanå bruk 1811. Jarnets Metallurgi, Sverige

Enklare hus på Svanå bruk 1811.

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska verkstad.

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska ver...

Ångmaskin. A.B. Fogelfors Bruk. Tillverkad av Jönköpings Mekaniska verkstad. Public domain photograph of a workshop, industrial building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Drags AB, interiör. Sverige. Public domain image.

Drags AB, interiör. Sverige. Public domain image.

Drags AB, interiör. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) av Fritz von Dardel (1817-1901). Inv nr 67483. Uppland, Olands härad, Skäfthammars socken, Gimobruk.

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) ...

"Interiör av vallonsmedja vid Gimo bruk 1838". Tuschlavering (nr 38) av Fritz von Dardel (1817-1901). Inv nr 67483. Uppland, Olands härad, Skäfthammars socken, Gimobruk.

Porträtt av Oskar Andersson. Efter en svår barndom blev han med tiden färgaremästare och rådman i Linköping. Han föddes 1845 i Örberga som son till hemmansägaren i Ullnäs Anders Eriksson och dennes maka Maja Jansdotter. Redan 1848 återfinns familjen boende i en backstuga under Örberga murgård. Förfallet eskalerar. Från 1851 är familjen utan fast bostad, de är som källorna kallar det "skriva på socknen". Fadern döms även för stöld. I 12-års åldern tar Oskar drängtjänst i på Östra Starby utanför Vadstena. Efter ett par år flyttar han till Linköping för att gå i lära hos färgmästaren Erik Johan Berg. Efter ett tiotal år hos Berg följde ytterligare tio år som färgare på Råby fabrik i Ljung. År 1879 kom han åter till Linköping och blev mästare och sedermera även rådman. Hans verkstad låg vid Storgatans östra ände i nuvarande kvarteret Druva. Han dog ogift 1925.

Porträtt av Oskar Andersson. Efter en svår barndom blev han med tiden...

Enskilt arkiv 124 emanerar från Pehr Sandberg (1867-1942). Han utbildade sig till möbelsnickare, bland annat i Hamburg. År 1893 var han tillbaka i Linköping och började arbeta i faderns möbelverkstad. Efterhand... More

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Ateljé Rogö.

1860-talet. Kvarnfallet ovanför Ebbes Bruk i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksettikett av märket "Temple Bar"", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "Temple Bar"", från Nybro Tändsticksfabri...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i Kristinehamn till Godegårds socken. De första fem åren logerade hon i socknens prästgård som stiftsfröken hos kyrkoherdeparet Sundström. Från 1860 var hon bosatt hos sin syster Regina Grill på Godegårds säteri. Båda systrarna var för övrigt födda samma år, i januari respektive december.

Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspat...

Porträtt av fröken Anna Nordenfelt. Född 1797 som dotter till brukspatronen vid Björneborgs bruk, Johan Niklas Nordenfelt och dennes maka Anna Wilhelmina Posse. År 1855 flyttade hon som ogift från moderns hem i... More

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgatan. Vifors Bruk i Gästrikland. Public domain photograph of train station, platform, train tracks, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja. Jarnets M...

Nyhammars Bruk vid ca 1890. Disponentbostad och smältsmedja.

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860-talet ) vid Munkfors bruk. Nycklarna höra till spruthuset.

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860...

Munkfors Bruk. Två eldvakter och deras biträde ( Perman ) ( under 1860-talet ) vid Munkfors bruk. Nycklarna höra till spruthuset.

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden.

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden.

Arboga sn, Jäders bruk. Bruksbyggnader med kanalen i förgrunden. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Finspongs metallverk. Stens bruk.

Finspongs metallverk. Stens bruk.

Finspongs metallverk. Stens bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland. Public domain image of 19th-century church, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk.

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk.

Hed sn, Bernshammar.Bernshammars bruk. Public domain image of 17th-18th-century architecture, palace, castle, historical city building, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare valsmästare vid Hällefors götvalsverk och allra sist till höger sittande Nils Falkrans, tidigare smältare vid Gustafström, därefter hjälpsmed vid Carlstad.

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i ap...

Gruppbild av hammarsmeder vid Carlsdals bruk, där smidet nedlades i april 1885. Sittande i mitten smidesmästaren Ulrik Bergström. Till höger om honom med hammare och spett försedde smältaren Anders Kock, senare... More

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "The Bicycle", från Nybro Tändsticksfabri...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Forssjö gamla bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Forssjö gamla bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Forssjö gamla bruk. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Nyby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyby Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyby Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, building, landmark, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, tillhör Tekniska Museet. >>

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, til...

Mumblingshammare vid Karlholms Bruk. Akvarell av Ferdinand Boberg, tillhör Tekniska Museet. >>

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Disponenten. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Bergviks gamla sulfitfabrik., Gävleborg Sverige

Bergviks gamla sulfitfabrik., Gävleborg Sverige

Bergviks gamla sulfitfabrik. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Exteriör av Holmens Bruk från gårdssidan.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Stationen togs i bruk 1862 Public domain photograph - Train station in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån. Jarnets Metallurgi, Sverige

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån. Jarnets Metallurgi, Sverige

Järnbruk. Svanå Bruk, utsikt från ån.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården.

Gustafsströms Bruk. Utsigt från skolgården. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Värmland, Sverige

Töckfors Bruk. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Train station Stationen togs i bruk 1862 - Public domain photograph.

Railway stations in Sweden Public domain photograph - Train station in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstickor" ur Janssons Lithografiska Tryckeris provtrycksbok, Kalmar.

Tändsticksetikett från Nybro Tändsticksfabrik "Nybro Köpings Tändstick...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Patriotiska Sällskapets medaljutdelning vid Nyhammars Bruk 1918. Jarnets Metallurgi, Sverige

Patriotiska Sällskapets medaljutdelning vid Nyhammars Bruk 1918. Jarne...

Patriotiska Sällskapets medaljutdelning vid Nyhammars Bruk 1918. Public domain photograph of historical landmark building in Sweden, Swedish architecture, free to use, no copyright restrictions image - Picryl ... More

Tändsticksettikett för den tyskspråkiga marknaden "Nichtnachglühende sicherheits-zündhölzer", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett för den tyskspråkiga marknaden "Nichtnachglühende s...

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Text på baksidan av fotot"Jonsereds Fabrikers ABJonsered stationMålad i början av 1860-talet av Ludvig Messman.Tavlan äges av Jonsereds Fabrikers ABFår reproduceras med angivande av källan"

Text på baksidan av fotot"Jonsereds Fabrikers ABJonsered stationMålad ...

Railway stations in Sweden Public domain photograph of 19th-century portrait, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Entrén till Surahammars Bruksmuseum. Äldsta bevarade verkstadsbyggnaden (1845). Stängslet av järnvägsaxlar av äldre typer gjorda vid Surahammar samt kasserade gruvlinor från Bondgruvan i Norberg. Portstolparna från Dvanå Bruk med av smederna under årens lopp inbrända järnstämplar. Dörrarna äro, från Larsansjö Bruk, som lades ner på 1860-talet.

Entrén till Surahammars Bruksmuseum. Äldsta bevarade verkstadsbyggnade...

Entrén till Surahammars Bruksmuseum. Äldsta bevarade verkstadsbyggnaden (1845). Stängslet av järnvägsaxlar av äldre typer gjorda vid Surahammar samt kasserade gruvlinor från Bondgruvan i Norberg. Portstolparna ... More

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Försäljningschefen.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Försäljningschefen.

Aktiebolaget Gullhögens Bruk. Försäljningschefen. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Masugn och rostugn vid Nyhammars Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Masugn och rostugn vid Nyhammars Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Masugn och rostugn vid Nyhammars Bruk. Picryl description: Public domain artwork of horse, equestrian horse riding, free to use, no copyright restrictions image.

Färna bruk, exteriör med herrgården i fonden. Jarnets Metallurgi, Sverige

Färna bruk, exteriör med herrgården i fonden. Jarnets Metallurgi, Sver...

Färna bruk, exteriör med herrgården i fonden. Public domain image of the industrial revolution, 19th-century, historical photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Tändsticksettikett av märket "Warrior", från Nybro Tändsticksfabrik.

Tändsticksettikett av märket "Warrior", från Nybro Tändsticksfabrik.

Handlanden Johannes Petersson i Gräsgärde var först att starta en tändsticksfabrik i Nybro på 1860-talet. Den fabriken var nerlagd 1873 när apotekaren Carl G Fohlin tog initiativet till nästa fabrik som bar nam... More

Ankarsrums bruk. Kalmar Läns museum

Ankarsrums bruk. Kalmar Läns museum

Ankarsrums bruk. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

En allé vid Ankarsrums bruk. Sverige. Public domain image.

En allé vid Ankarsrums bruk. Sverige. Public domain image.

En allé vid Ankarsrums bruk. Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Vattenfall nära Ebbes bruk i Huskvarna.

Vattenfall nära Ebbes bruk i Huskvarna.

Vattenfall nära Ebbes bruk i Huskvarna. Public domain photograph of 19th-century stereoscopic card, landscape, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Paketetikett, cirka 9 x 10 cm. Uppsala universitetsbiblioteks planschsamling.

Paketetikett, cirka 9 x 10 cm. Uppsala universitetsbiblioteks planschs...

Lindahls Tändsticksfabrik, egentligen J. F. Lindahls Tändsticksfabrik, startades 1858 av Johan Fredrik Lindahl som då kom från Gävle där han drivit en tändsticksfabrik under ett år. Tillverkningen förlades till... More

Nyhammars Bruk, år 1916. Hyttan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyhammars Bruk, år 1916. Hyttan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Nyhammars Bruk, år 1916. Hyttan. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Jarnets Metallurgi, Sverige

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Jarnets ...

Personal vid Nyhammars Bruk omkring 1904. Gamla Smältsmedjan. Public domain image of the industrial revolution, 19th-century, historical photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picry... More

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från denna byggnad har Tekniska Museet fått en bit stångjärn uttagen ur en vägg.

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från de...

Vifors Bruk i Gästrikland. Gamla stångkärnssmedjan, byggd 1786.Från denna byggnad har Tekniska Museet fått en bit stångjärn uttagen ur en vägg.

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, Sverige

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk. Jarnets Metallurgi, ...

Bruksgata med arbetarbostäder vid Carlholms Bruk.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland.

Herrgård. Vifors Bruk i Gästrikland. Public domain photograph - Sweden in 20th century, no copyright restrictions image - Picryl description

Selma kraftstation vid Fagersta Bruk. - Elektrisk kraftproduktion

Selma kraftstation vid Fagersta Bruk. - Elektrisk kraftproduktion

Selma kraftstation vid Fagersta Bruk. Public domain photograph of electric power generation, power lines, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Hed sn, Jönsarbo.Teckning föreställande Jönsarbo bruk, såg och kvarn.

Hed sn, Jönsarbo.Teckning föreställande Jönsarbo bruk, såg och kvarn.

Hed sn, Jönsarbo.Teckning föreställande Jönsarbo bruk, såg och kvarn. Public domain photograph of 19th-century Sweden, landscape, historic place, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av Högfors och Persbo AB. Övertogs senare av Avesta Järnverks AB. Industrispår utgår till Högfors och Persbo AB. Järnbruket anlades 1539, lades ned 1953. Kvar idag finns ruinen efter den sista hyttan som byggdes 1915-16.Teckning av J. F. Meyer s:or.

Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, ...

Högfors ligger ca 7 km söder om Norberg. Högfors bruk med 2 masugnar, sintringsverk, gjuteri, klensmedja, såg, kvarn m m. Tillverkade tackjärn och sågade trävaror. 250 arbetare i början av 1930-talet. Ägdes av... More

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Parti av Klosters bruk 1865.

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). P...

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Parti av Klosters bruk 1865.

Train station Stationen togs i bruk 1860. - Public domain photograph.

Train station Stationen togs i bruk 1860. - Public domain photograph.

Railway stations in Sweden Public domain photograph - Train station in Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Tvättstugan vid Klosters Bruk 1865.

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). T...

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Tvättstugan vid Klosters Bruk 1865.

Stationen togs i bruk 1866. - Steam locomotive, Public domain image

Stationen togs i bruk 1866. - Steam locomotive, Public domain image

Railway stations in Sweden Public domain image of steam locomotive, train, railways, railroad, Sweden, historical photograph, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Klosters Bruk efter branden i valsverket 1866.

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). K...

Foto av foto tillhörande Postmästare Helmer Lagergren, Falun (1942). Klosters Bruk efter branden i valsverket 1866.

Fornander, Daniel Olivier. Ingenjör, Kalmar född 1835.

Fornander, Daniel Olivier. Ingenjör, Kalmar född 1835.

Ingenjör vid Fredriksströms bruk, en av grundarna av firman Stefvert & Fornander i Kalmar 1877.

Krocketspel framför disponentbostaden till Gusums bruk. Rimligtvis är bilden tagen i samband med familjen Lundqvists besök hos brukspatronparet Westerberg. Gustaf Leonard Lundqvist var vid tiden kyrkoherde i Skällvik men hade tillsammans med hustrun Jacuette tidigare bott i Ringarum. Möjligtvis är det den fotointresserade kyrkoherden som tagit bilden.

Krocketspel framför disponentbostaden till Gusums bruk. Rimligtvis är ...

Enskilt arkiv 648 emanerar från Gustaf Leonard Lundqvist och dennes maka Jacobina, vardagligt kallad Jaquette, född Ljunglöf. År 1869 blev Lundqvist utsedd till kyrkoherde i Skällvik och Sankt Anna församlingar... More

Bild från Ny Illustrerad Tidning 1869.Interiör från Remingtongevärs-verkstaden, Eskilstuna Gevärsfaktori.

Bild från Ny Illustrerad Tidning 1869.Interiör från Remingtongevärs-ve...

Bild från Ny Illustrerad Tidning 1869.Interiör från Remingtongevärs-verkstaden, Eskilstuna Gevärsfaktori.

Laxå industrier. 12 maj 1955 Sverige. Public domain image.

Laxå industrier. 12 maj 1955 Sverige. Public domain image.

Laxå industrier. 12 maj 1955 Public domain photograph, 1900s Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description.

Previous

of 52

Next