Эта страница переведена нe полностью. Нажмите на кнопку "перевести" чтобы загрузить перевод.

visibility Similar

code Related

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

I äldre tider låg en del av Östra Husby socken norr om Bråviken. För att invånarna i den delen skulle slippa den tidvis besvärliga vägen till sockenkyrkan, tillkom ett kapell i början av 1600-talet. Kort därefter skapades Kvarsebo socken som ett annex till Lunda i Södermanland, som därav kom att höra till Strängnäs stift. Socknen blev inte östgötsk förrän den överfördes till Linköpings stift 1952.Kyrkan på bilden är en senare skapelse. Den äldre kyrkobyggnaden förföll alltmer under 1700-talet och mot seklets slut ansågs den vara utom räddning. Ritningarna till en ny tilltänkt kyrka godkändes av Gustaf III den 3 december 1781. Av olika skäl kom arbetena emellertid igång först 1807. En första gudstjänst kunde hållas vid julottan 1808, men fullt färdig stod hon inte förrän 1813.

Före utblåsningen av kokarens innehåll till massabingarna sänktes trycket till ett eller annat kg/cm övertryck.Den utblåsta svalesyrlighetshaltiga ångan leddes till någon av råsyrebehållarna, vars innehåll därvid förstärk- tes till koksyra.Bilden visar hur de båda bröderna Lothson (förste och andre kokare) med vattenslangar spolar ut kvarblivna rester ur kokaren. >> I massabingarna, som var försedda med silbotten, skedde en första tvättning av massan.När vattnet sjunkit undan, transporterades massan vidare till si- leriet via bandtranportör i bingens botten och därpå följande skoptranspor- tör.Vid tiden omkring 1920 måste ännu placeringen av massan på transportban- det ske för hand.En "massaösare" var en gång nära att förlora livet, när blåsning av misstag påbörjades till den binge, där han befann sig.Normalt skulle alltid massaösaren vara ur bingen, oavsett till vilken binge blåsningen skedde.I taket ovan kokaren syns de båda luckor från de ovanlig- gande flisbingarna, genom vilka den huggna vedflisen tappades ned i kokaren via påsatta kåpor av väv.När taket i kokeriet en gång höjdes, förlorade bingarna delvis sin trattform, vilket nödvändiggjorde handarbete, när bingarnas innehåll inte var så stort.

Fyra vuxna och tre barn med kälkar utomhus en vinter. (Jämför med bild 4 och 8 av barn med kälkar. Kan vara taget samtidigt och kan vara samma barn). Lars (givaren) tror att damen med hatten är hans mor Edit Andersson, första barnet från vänster på sparken är Britta, nästa Lars själv och den siste pojken eventuellt Olle. Övriga vet han inte vilka de kan vara. I bakgrunden Björkås ålderdomshemm i Norberg som låg lite öster om byn, "som jag minns så tycker jag att det såg ut så där" säger Lars. "I sånt fall är det det s.k. Kärleksstigen som går framför. Så kallades vägen som blev kvar efter ett tidigare järnvägsspår som gick från Kärrgruvan till Engelsberg (Ängelsberg). Där gick bl.a. loket Förstlingen."Björkås ålderdomshem i Norberg blev senare Västmanlands Landstings "Sjukhem". Detta var då avdelning 5 tillhörande det då nybyggda Sjukhemet som låg på andra sidan Röningstorpsvägen i Norberg. Personerna på bilden befinner sig på "Gamla Banan", resterna av banvallen mellan Kärrgruvan och Ängelsberg.

Daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.Fotograf/bildskapare är troligen Wilhelm Heinemann.

På en gård strax intill Olsbacka f. d. järnvägsstation i Aspeboda bodde i början av 1500-talet en av Dalarnas rikaste och mäktigaste män. Det var bergsfogden vid Kopparberget Måns Nilsson av Svinhufvudsätten. Vid den tid då Gustav Vasa kom til Dalarna för att be om skydd och hjälp mot danskarna, samt under Gustavs första tid som kung, lär Måns och han varit goda vänner. Men när Gustav Vasa sedan ville ta Dalarnas kyrkklockor i skatt och vanhelgade tingsfriden i Tuna med en blodig räfst, fick han Måns Nilsson till dödsfiende. Måns blev en av ledarna för de s. k. kockupproret, vilket ledde till att han på våren 1534 avrättades i Stockholm. Minnet av detta och legenderna om Mån Nilsson har fortlevt i Aspeboda genom seklerna. En historieintresserad stins lät 1907 resa en minnessten över Måns vid "Fläskkällaren", platsen där han herresäte en gång låg. På stenen kan man läsa: "Måns Nilsson Svinhufuvd, frihet jag älskat, sanning och rätt". Namnet Fläsk källaren kommer av en uthuggen håla i den klippa som gården vilar på. Legenden berättar att detta var en källare som Måns Nilsson lät bränna ut med hjälp av fettet från 150 svin.

Storgatan sedd från Yttre borggården. Byggnaden närmast till höger är Skolmästaregården: I ett brev daterat 22 maj 1696 betraktas byggnaden som nybyggd. Den har en s k salsplan. Det branta valmade taket var ursprungligen klätt med spån. Skolmästaregården fungerade som skolmästarebostad 1696-1731. Vid sekelskiftet 1900 kom gården till mekanikern Karl August Petterssons (1872-1943) ägo som startade Östergötlands Velocipedfabrik i denna gård. Här grundades även idrottsföreningen BK Derby. Nr två från höger är Kopparslagaregården: Senast 1754 stod byggnaden färdig, då öppnades nämligen kryddkramhandel i gården. I mitten av 1750-talet lades gränden mellan Järntorget (Kryddbodtorget) och S:t Korsgatan (Rådmansgatan) ut över Lönnbergs tomt. Då blev gårdens portlider infart till gränden. Gathusets tredje våning byggdes på av handlare Pihl vid mitten av 1810-talet. Nr tre från höger är E G Beckers handelsbod: Byggnaden stod klar 1757. Byggherre var guldsmeden Samuel Presser (d 1783). Den är en typisk hantverkaregård från andra hälften av 1700-talet, med verkstaden i bottenvåningen och bostaden i ovanvåningen. Ingången vette mot gården. Portlidrets dörrar var låsbara. Affärsingången togs upp 1864 i samband med att handlaren E G Becker (1823-1906) öppnade butiken på Järntorget.

Baksidan av daguerreotyp. Konstmästaregården, numera kamrersbostad. En frontespis är nu upptagen på den mot kameran vända fasaden. I övrigt är huset till det yttre oförändrat. Uthusbodarna till vänster finns kvar. I riktning över desamma skymtar i bakgrunden Christine kyrka i Sala. Byggnaden med det halvcirkelformade fönstret i riktning mot kyrkan finns kvar och kallas Vagnboden, men har varit en överbyggnad över en lagerbock till konstgången från Nya Hjulhuset till Gustav III:s schakt. Nya Hjulhuset, som finns kvar, är den byggnad i bakgrunden på bildens mitt, från vilken - antagligen genom något fel på plåten - en rök synes stiga upp. Bakom Vagnboden skymtar en lång byggnad, som kallades Stocklidret. Den har sedan bilden togs flyttats till annan plats och rymmer en cirkelsåg för gruvvirke. Till höger om konstmästaregården syns dåvarande laven över Drottning Kristinas schakt. Den nuvarande laven, som har ett helt annat utseende, uppfördes år 1858, varför det är fullt klarlagt, att bilden är tagen före denna tidpunkt. Bilden tagen från vänster.

På baksidan av den vänstra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids mamma [?]. I nederkanten står med bläck: 18 1/2 år gammal. På baksidan av den högra bilden står skrivet med blyerts i överkanten: Gottfrids farmor och farfar. I nederkanten står med bläck: Augusti 1861. Edv. Ths. De båda blyertsanteckningarna ser ut att vara samma handstil och de båda bläckanteckningarna ser ut att vara en annan handstil, sannolikt Edvards. Edvard var far till Alfred, vars bilder ni har i ert arkiv. Alfred var Gottfrids storebror. Gottfrid var min farfar. Gottfrids mamma, alltså Edvards hustru, hette Jenny. Hon var född den 18 februari 1843. Då Edvard tog bilden var hon 18 1/2 år, så det var i augusti 1861, samtidigt med bilden på föräldrarna. Edvard och Jenny gifte sig på våren 1867, så när bilden togs var de kanske nykära. Gottfrids farfar och farmor, alltså Edvards far och mor, hette Johan och Eva Sofia. Famijljen flyttade till Hallsberg 1868. När Edvard tog bilderna bodde han och föräldrarna i Torshälla (eller om det var Eskilstuna, jag kan ta reda på det). Det var alltså inte Örebro län. Men eftersom de här bilderna har nära anknytning till Alfreds bilder, som ni har, vore det naturligt att förvara dem alla tillsammans. Jag hittade de här bilderna när jag tog reda på min mammas saker. Hon avled i höstas. Mamma och pappa hade många saker från Gottfrid, min farfar. Så de båda bilderna har kommit den vägen till mamma.

I tre veckor var de försvunna, torparflickorna Augusta 8 år och Jenny 11 år. De hade varit i grannbyn Grindsbo och fått en del avlagda kläder och lite mat. På väg hem till skogstorpet Äskhultet överraskades de av snöoväder och tvingades söka skydd under en gran vid ett stort stenblock. Natten blev mycket kall och snöstormen tilltog. När det ljusnar följande dag började man söka efter flickorna men ovädret höll i sig och efter två dagar gav man upp. Ingen trodde att flickorna klarat den svåra kölden med livet i behåll. Efter en tid drömde klockarhustrun Hulda Hultgren plötsligt en natt att barnen levde. Komminister Carl Manneberg utlyste ny skallgång: Nu måste man finna barnen, om inte annat ska deras kroppar i vigd jord. På den fjärde skallgångsdagen inträffade undret. Barnen påträffades under en stor gran, tätt hopkrupna, utmärglade men vid liv. Barnen bäddades ned i snöfylld släde och fördes i hast till Kisa lasarett. Åttaåriga Augusta vägde vid ankomsten 18 kilo, systern Jenny 27. Flickornas underben gick inte att rädda men i övrigt tillfrisknade de mirakulöst.Bilden visar platsen där de vilsegångna barnen återfunnits några dagar tidigare.

description

Резюме

Personuppgifter enligt följande:

Public domain photograph, Sweden, free to use, no copyright restrictions image - Picryl description

label_outline

Тэги

Sverige Остерготланд ydre Свинхульт barnastenen Миннесмарк человек август кристиан хултгрен 1869 1961 Sverige SE Jonkoping hult левнады hjalpmedel для миннет Vuxenalder Остерготлендский музей the child stone описания жизни мемориал Швеция свинья взрослый возраст высокое разрешение памятник обелиски Стелла пищевая промышленность одежда и платье
date_range

Дата

01/01/1901
place

Месторасположение

create

Источник

Digital museum
link

Ссылка

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Информация о правах

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Ostergotlands Museum, Ydre, Minnesmarke

Окружающая среда из района Бландарен в Линчёпинге, 1965 год. На снимке показано место за Санкт-Ларсгатан 15. Адрес: Kungsgatan 29, и, помимо аукционного дома и резиновой мастерской, здесь также находится устаревшая конюшня. Документация музея Эстергётланда до дезактивации.

Интерьер из универмага Tempo в Линчёпинге. На дворе 1947 год, и сеть магазинов в то время была относительно новой инициативой группы Åhlén & Holm по дополнению бизнеса розничной сетью со стабильно низкими ценами. На картинке изображен отдел каталога точки продаж.

Station Lok CHJ 16 - Steam locomotive, Public domain image

Тогдашний наследный принц, детский хор и мемориальный камень на открытии внутренней железной дороги 6 августа 1937 года.

Motiv från Sjögatan i Vadstena. Notera järnvägsspåret i gatan som användes för transporter mellan herr- och kvinnoavdelningarna vid Birgittas sjukhus. Året är 1915.

Станция была введена в эксплуатацию в 1915 году. Eksjö - Österbymo Järnväg, EÖJ Lok 1 с вагонами.

Ett gravfält vid Lilla Vi. Sverige. Public domain image.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

Супруги Йохан Петер Самуэльссон и Каролина Йохансдоттер. Пара была домовладельцем в Хамре, Свинхульт sn.

D 13816_204. Warship photograph collection

Lite medfaret porträtt av Axel Pettersson och makan Lovisa Karolina Johansdotter. De har tidigare varit hemmansägare i Grevekulla men har på ålderns höst sålt av med förbehållet att få bo kvar. Informationen kring bilden är knapp. Månne firar paret bröllopsdag av sitt långa äktenskap som de hade ingått 1867.

I midsommar tid 1926 sammanvigdes Henning Lindgren med Hanna Ellen Alfrida. Vid tiden arrenderar han föräldrarnas gård i Födekulla. Hon är inflyttad från Rumskulla. Vi som kan se makarnas framtid vet besked att äktenskapet inte kommer att vara så många år. Blott 36 år avlider maken och änkan får tillfälligt husrum hos torparparet Hultgren i Fundshult. Med sig har hon tre söner och här nedkommer även en fjärde son som får namn efter sin far han aldrig får möta. De kvarvarande familjemedlemmarna flyttar efter en tid till Ingatorp.

Темы

Sverige Остерготланд ydre Свинхульт barnastenen Миннесмарк человек август кристиан хултгрен 1869 1961 Sverige SE Jonkoping hult левнады hjalpmedel для миннет Vuxenalder Остерготлендский музей the child stone описания жизни мемориал Швеция свинья взрослый возраст высокое разрешение памятник обелиски Стелла пищевая промышленность одежда и платье