visibility Similar

Giresta kyrka - KMB - 16000200117651

Skogs kyrka - KMB - 16000200039153

Kinne-Vedums kyrka - KMB - 16000200160446

Glehn alte Kirche St Pankratius 1868

US-MA(1891) p369 BOSTON, FIRST BAPTIST CHURCH

Cazalis - église - French postcard, Public domain image

[Saint Peters Church, Christchurch], New Zealand / Burton Brothers Studio

Bokenäs gamla kyrka - KMB - 16000200003792

U. S. Navy Coal Depot & Storehouse, Front & Whitehead Streets, Key West, Monroe County, FL

code Related

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Altartavlan, utförd av Johan Jerling, skänktes av grevinnan Christina Piper på Sturefors. För innehavarna av samma gods färdigställdes läktaren närmast till höger.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

Vy mot Linköping sommaren 1864. Dominerande i bilden reser sig domkyrkan med sitt så kallade Hårlemanska torn som ersattes med nuvarande efter en omfattande ombyggnad från 1877. Framför kyrkan ses stadens läroverk, numera stadshus, som vid tiden var precis färdigställt. Övrig bebyggesle att nämna är slottet till vänster om kyrkan och det gamla gymnasiehuset till höger om läroverket. Den sistnämnda byggnaden fungerade från 1810 som logelokal för Linköpings frimurare.

Utsikt över Linköpings norra delar omkring 1935. Byggnationen längs Vasavägen påbörjades i slutet av 1800-talet i vägens östra ände med det så kallade Miljonpalatset. Vid tiden för bilden hade utvecklingen precis nått förbi skärningen med Gråbrödragatan. Tomten i förgrunden tillhörde Biskopsgården. Vy från domkyrkotornet.

Linköpings domkyrka som den tog sig ut på 1870-talet. Det så kallade Hårlemanska tornet tillkom vid en omfattande ombyggnad av kyrkan under åren 1847-1858. För ombyggnadens ritningar stod arkitekten Carl Hårleman. Under en genomgripande ombyggnad under åren 1877-1886 kom kyrkan att i stora drag omdanas och erhålla sitt nuvarande utseende.

Föregångaren till nuvarande kyrka i Viby blev med tiden alltför trång för den växande församlingen. År 1774 beslutade man att tillkalla kyrkomurmästare Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson, båda från Linköping, att uppgöra förslag till en ny kyrkobyggnad. På våren 1776 lades grunden till den nya kyrkan sedan den gamla rivits så när som på tornet. Innan året var slut stod kyrkan färdig med undantag för vissa invändiga arbeten.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Det nya kyrkorummet gjordes dubbelt så bred som tidigare genom en utbredning åt norr. På norra sidan fick också sakristian sin plats. I väster erhöll kyrkan som brukligt torn och vapenhus. Redan 1772 skadades dock tornet vid ett åsknedslag så illa att spiran måste tas ned. Kyrkan stod sedan utan torn för att omkring år 1800 få ett torn med ovanligt låg huv.

Utblick över Trädgårdtorget i Linköping. Tiden är omkring 1930. Stenhuset till vänster i fonden stod klart 1885. För ritningarna till den rikt utsmyckade fasaden stod Sven Gratz. Höger därom ligger den så kallade Mörnerska gården. Uppkallad efter översten vid Första livgrenadjärregementet, Hampus Mörner, som köpt gården 1861. Vy mot norr.

Vy mot Rhyzeliusgården i Linköping. Byggnaden till vänster uppfördes 1723-24 som domprostgård. Stenhuset till höger kopplades tidigare till en eventuell klosteranläggning på platsen. Den tolkningen har dock falsifierats i senare tid. Numera inrymmer byggnaden ett stenmuseum. Begravningsbyrån och gravstenarna till trots har tomten aldrig varit föremål för begravningar. Gravvårdarna förklaras av att Nelsons stenhuggeri under lång drev verksamhet från gården. Bild från omkring 1955.

Nya kyrkan i Grebo stod klar hösten 1772. Ritningarnas upphovsman är okänd men känt är att Måns Månsson från Linköping antogs som murmästare och Petter Andersson, även han från Linköping, antogs som byggmästare. Den nya kyrkan välkomnades av sockenborna. En ny hade länge varit av nöden då väggarna i den gamla kyrkobyggnaden beskrivs varit sönderspruckna på flera ställen.

description

Summary

År 1997 förvärvade Sveriges länsmuseer gemensamt fotosamlingen efter flygfotobolaget AB Flygtrafik. Totalt omfattar samlingen omkring 84 000 fotografier varav Östergötlands museum förvärvat 3 419 st flygbilder och 1 216 markbilder från vårt landskap.

label_outline

Tags

kyrka ab flygtrafik olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se vastra gotaland steneby dals langed sverige bengtsfors goran lilljeqvist byggnader for religionsutovning undervisning och kultur kyrkor ostergotlands museum ab air traffic dals long church churches sweden western gotaland high resolution landscape religion religious buildings education
date_range

Date

01/01/1943
create

Source

Digital museum
link

Link

https://digitaltmuseum.org/
copyright

Copyright info

No known restrictions on publication.

label_outline Explore Goran Lilljeqvist, Olof Lilljeqvist 1911 1992, Steneby

Aerial photographs - Flygfoto över Skedevi.

I april månad 1802 hölls den sista gudtjänsten i Konungsunds medeltida kyrka. Som oftast uppfördes även denna sockenkyrka i hast. Redan i november samma år kunde den första gudtjänsten hållas. Ritningarna till den nya kyrkobyggnaden dateras 1795 och utfördes av den mycket framstående arkitekten Olof Tempelman.

År 1745 kom arbetet igång att utvidga socknens medeltida kyrkobyggnad i Vist. Den nya kyrkan fick en mycket påkostad inredning. Kostnaderna kunde delas av inte färre en tre säterier i socknen som i gengäld fick patronatsrätten alternerad mellan sig. Kyrkans iögonfallande innertak målades av Sven Gustavsson Stoltz från Vadstena. Orgeln donerades av grevinnan Anna-Maria Lewenhaupt på Bjärka Säby, byggd av Jonas Wistenius i Linköping 1747. Läktaren närmast till vänster färdigställdes för innehavarna på Sturefors.

År 1726 härjades det gamla stenhuset på Brokind av brand och de dåvarande ägarna, Axel Sparre och Anna Maria Falkenberg, fick härigenom anledning att uppföra en ny mangård. Grunden lades från april månad 1727 och arbetet var slutfört efter fyra år. Resultatet blev ett stenhus i tre våningar under ett högt så kallat falskt säteritak.

Vy över Forsaströms bruk 1933. Storåns fyra fall mot Båtsjön var alla i äldre tid föremål för industriell verksamhet. Järn- och tegelbruk, kvarnrörelse och elkraft är exempel på aktiviteter i området.Fotografiet är ett kontaktkopierat arbetsmaterial som inte gör flygfotobolagets färdiga vykort rättvisa.

Interiör av Linköpings stifts ungdomsgård i Vårdnäs, senare kallad Vårdnäs stiftsgård. Gården invigdes 1944 och har under åren utvecklats från att vara en enkel lägergård för stiftets ungdomsverksamhet till att bli en modern konferensanläggning.

Ås gård var tidigare ett rusthåll under Ekenäs slott som i början av 1860 friköptes av baron Gustaf Banér Nuvarande huvudbyggnad uppfördes 1865 och kort därefter tillkom gårdens ekonomibyggnader. Det välskötta lantbruket blev kvar i Banérs ägo till dennes död 1919 varefter gården köptes av Östergötlands Sockerbruks AB.

Rogslösa kyrka har en lång och komplicerad historia. I dagens byggnad är tornet den äldsta byggnadsdelen som redan under 1100-talet tillfogades en träkyrka. Redan under samma århundrade revs dock träkyrkans väggar och ersattes med nya av kalksten. Senare kom kyrkan att byggas om i etapper på mer elelr mindre genomgripande sätt för att till slut få sin nuvarande prägel. Under 1800-talet spritputsades de nakna kalkstensväggarna. Samma puts kom vidare att knackas ned vid en radikal restaurering 1959 och kyrkobyggnaden fick åter sitt massiva intryck.

Byggnadsarbetena av den nya kyrkan i Skärkind påbörjades 1835. Socknen anlitade den välkända byggmästaren Abraham Nyström från Hållingstorp i Kristberg. Resultatet blev ett rymligt tempel med korsarmar i öster och väster (långhuset är orienterat i norr-söder). Av den gamla kyrkan, som revs först 1844, sparades koret för att att användas som gravkapell.

Huvudbyggnaden och de fyra flygelbyggnaderna på Solberga säteri uppfördes omkring 1750 på initiativ av generalmajor Simon Jacob Wennerstedt. Godset följde därefter släkten i nära 100 år då det genom giftemål gick över till släkten Danckwardt-Lillieström. Vid tiden för bilden ägdes den då 283 hektar stora gården av Carl Gustaf Danckwardt-Lillieström.

Boxholms säteri från ovan 1935. Gårdens huvudbyggnad har sitt nuvarande utseende från en omfattande restaurering som dåvarande ägaren Didrik Pontus af Burén lät göra åren 1855-56. För arbetet stod den välrenommerade byggmästaren och arkitekten Jonas Jonsson, mästare till åtskilliga byggnader och då främst i den empirstil som även Boxholm erhöll. Vid tiden för bilden var Boxholms AB ägare till godset.

Den ståtliga prästgården i Björsäter kan i de äldsta delarna dateras till 1672. En andra våning tillfördes 1797, vilken tydligt avspeglas i de tre lufter höga fönstren. Vid tiden för bilden disponerades bostället av kyrkoherde Hilding Berggren med maka.

Topics

kyrka ab flygtrafik olof lilljeqvist 1911 1992 sverige se vastra gotaland steneby dals langed sverige bengtsfors goran lilljeqvist byggnader for religionsutovning undervisning och kultur kyrkor ostergotlands museum ab air traffic dals long church churches sweden western gotaland high resolution landscape religion religious buildings education